Kortisol, stress från allergener, miljöstress, binjureutmattning och utbrändhet

Hormonell obalans och signalsubstanser, Zarah Öbergs blogg > torsdag, april-7-2011

När jag lyssnade på Jeffrey Bland häromdagen, så talade han just om kolesterolets positiva egenskaper, att det fungerar antioxidativt i kroppen, att det är en förelöpare till kortisol, vilket i sin tur hämmar inflammationer m.m.

Med för lite kortisol, vid tex utmattning av binjurarna, så minskar vår förmåga att ta omhand och motverka inflammationer, allergier m.m. som kortisol annars ska dämpa och motverka. Det är med anledning av det som hög stress, både mental och fysisk, kan skapa autoimmuna responser i kroppen. Samma effekt som vid hög stress och utmattning, får man om man äter för kolesterolfattigt eftersom det inte finns tillräckligt med material till bra kortisolproduktion. Hög stress minskar dessutom DHEA i blodbanan, vilket innebär att östrogen minskar ( DHEA är byggsten till östrogen). Eftersom östrogen har som uppgift att skydda våra blodkärl, så ökar riskerna av hjärt- och kärlsjukdom om östrogen i blodet blir för lågt. Vi blir naturligtvis även infertila och vår andra hormonella obalanser, när kortisol, adrenalin och noradranalin är högt och östrogen är lågt.

Om vi har högt kolestrol under lång tid och påfrestar frisättningen från våra binjurar, så kommer produktionen att minska och till slut frisätter vi inget kortisol eller väldigt lite. Då kortisol är det ämne i kroppen som väcker oss på morgonen, så är det oerhört viktigt at produktionen fungerar som den ska. När produktionen lägger av, så kan vi inte längre ta oss ur sängen på morgonen, dvs, vi är utmattade (lider av binjureutmattning). Om vi däremot drabbas av fara, så produceras våra flykthormon, adrenalin och noradrenalin, och vi klarar att tillfälligt aktiveras oss. Det är därför en utbränd person kan ta sig iväg till jobbet eller springa om det börjar brinna, eftersom de då drivs av helt andra hormoner.

För att förbättra och öka sin kortisolproduktion igen, så krävs att binjurarna får vila samt god tillförsel av näring. Kända näringsämnen som är extra viktiga är B-vitamin, C-vitamin (höga doser), bra fetter (tex kokosfett) samt att man ser över sin tarmflora och inflammationer i kroppen och läker ut dessa med bra näring. Om tarmen krånglar är det en förutsättning att kombinera med probiotika, matsmältningsenzymer (eftersom dålig matsmältning innebär sämre upptag av näring och dålig tarmflora), psylliumfröskal som motionerar tarmen samt även glutamin om tarmens slemhinna är påverkad.

Stress kan ju nämligen komma från olika saker, inte bara ren konkret stress som vi oftast tänker på.  Idag är de flesta påverkade av miljöstress från kemikalier, miljögifter, tillsatser, golvfärg, hudvårdsprodukter, hushållsprodukter, hårvårdsprodukter m.m.m.m. samt av stress från traumatiska situationer, från livssituationer som han/hon inte själv kan påverka samt från stress alla de många intryck som vår kropp behöver bearbeta varje dag.

En annan stress som blir allt vanligare är stress från allergier, intoleranser. Allergi mäts med IgE-mätning och är de allergier som skapar snabba allergiska reaktioner, såsom tex jordnötsallergi som kräver sjukhusvård. Sen finns det även de intoleranser som kan yttra sig i en slemhinnereaktion (IgA) och som irriterar slemhinnorna, framförallt i tarmen och lungorna. Denna irritation kan gå över till att bli en mer svårbehandlad IgG-reaktion om man inte avlägsnar de allergener som skapar intoleransen. Det är viktigt att undersöka vad man är överkänslig mot och ta bort dessa ämnen eller minimera dem, så att man inte äter dem dagligen.

Förutom ovan nämnda näringsämnen och eliminering av allergener, så bör man se över sin matsmältning eftersom dåligt smält mat stressar systemet och skapar endotoxiner (gifter som bildas i tarmen när maten inte är smält). Tugga maten noga, se till att ha mineralbalans och god produktion av saltsyra/magsyra. Ät gärna mer BRA salt och undvik processat salt eftersom salt (natrium) är en av de faktorer till att cellerna kan behålla vätska (eftersom vatten följer salt och brist på natrium ger brist på vatten i cellerna). Mineraler är också en förutsättning för tillverkning av saltsyra och för många av kroppens andra funktioner.

Om man har problem med matsmältningen, bör man alltid komplettera med matsmältningsenzymer, eftersom det hjälper maten att smältas, så att näringen kan tas upp ordentligt i tunntarmen. Även extra kolesterol och salter kan behövas, eftersom de, tillsammans med lecitin är byggstenar till den galla som levern producerar och som lagras i gallblåsan inför nedbrytningen av fett.

Så med andra ord… Se över ditt schema, minska ner miljöstress, tar bort allergener, öka intaget av näring och komplettera med C-vitamin, B-vitamin, aminosyror, svavel (för att öka kroppens avgiftning) och i värsta fall, med binjureextrakt. Komplettera även med mineraler, probiotika och matsmältningsenzymer.

LÄS MER…

Minska överproduktion av androgener och akne med rätt kost

Hormonell obalans och signalsubstanser, Zarah Öbergs blogg > onsdag, mars-30-2011

Den grundläggande orsaken till akne beror på överproduktion av androgener. Androgener är det manliga hormoner som gör att kroppen producerar för mycket talg. När huden producerar för mycket talg, blir porerna infekterade och inflammerade eftersom skräp och bakterier fastnar i porerna och orsakar akne.

Du kan styra din överproduktion av androgener genom din kostvanor och på så sätt minska din akne. Blodsockret är direkt knutet till den känsliga hormonbalansen vi har i kroppen. För högt blodsocker signalerar till androgena hormoner som produceras i överflöd. På så sätt påverkar dina kostval även fin hud och dina hudproblem.

Minska ditt intag av socker, öka intag av fetter och bra långsamma kolhydratkällor, så minskar du din akne och håller blodsockret i schack. OM detta inte hjälper, så kan du se efter om din akne är kopplad till födoämnesintoleranser och/eller en läckande tarm.

Mer om kolhydrater, allergier och hudproblem:
www.kolhydrater.org
www.kostkoll.se
www.detoxa.nu
www.detox-guiden.se
www.allergi.biz
www.astma-guiden.se
www.naturalnews.se

LÄS MER…

Förebygg och behandla hypertyreos på naturlig väg

Hormonell obalans och signalsubstanser, Zarah Öbergs blogg > lördag, mars-12-2011

Symtom för hypertyreos kan vara allt från ökad hjärtfrekvens, viktminskning, överdriven svettning, känsla av oro och upprördhet till trötthet och problem med mage / tarm.

Vanligaste orsaken till hypertyreos är en kroniskt inflammerad sköldkörtel (thyreoidit) och det autoimmuna tillstånd som kallas för Graves sjukdom. Både inflammatoriska och autoimmuna sjukdomar orsakas av ett överaktivt immunförsvar, som i sin tur påverkas av olika livsstilsfaktprer.

Du kan påverka och förbättra autoimmuna reaktioner genom att avlägsna allergener, förbättra dina kostvanor, kontrollera och öka dina D-vitaminnivåer, minska din toxiska belastning, öka avgifningen i kroppen, prioritera sin sömn och återhämtning, stressa mindre samt motionera mera.

Tarmdysbios är en vanlig orsak till olika former av autoimmuna reaktioner. Skadliga organismer, allergener, brist på bra bakterier m.m. kan skada tarmväggen, vilket ger högre genomsläpplighet genom tarmens slemhinna. Vid hög genomsläpplighet passerar partiklar och matrester ut i blodet genom tarmväggen, och eftersom de inte skall finnas i blodet så reagerar kroppen direkt. Osmält mat och okända partiklar ute i vårt system gör att immunförsvaret aktiveras och en autoimmun reaktion startas.

Vanliga födoämnesallergener att är gluten (spannmål som vete, korn, råg, havre, kamut), sojaprodukter, nötter, ägg och tunga proteiner som inte tolereras väl i tarmen. Även bearbetade och konstgjorda livsmedel kan irritera slemhinnan, samt stress och dålig matsmältning på grund av för låg magsyra (då protein smälts sämre vid nedsatt frisättning av magsyra och enzymet pepsin). Undvik även aubergine, tomat, lök samt mjölkprodukter och sockerrika produkter.

Öka ditt intag av omega 3 för att minska inflammation och läk tarmen med aminosyror, probiotika (goda bakterier), bättre proteiner, frånvaro av allergener, genom en sund livsstil, bra mat och en stressfri miljö. L-glutamin kan hjälpa till att läka tarmen men inte alla klarar det vid svår dysbios. Även biotin kan fungera, men det lämpligaste är att uppsöka någon som är kunnig inom området. Öka även ditt intag av anti-inflammatoriska örter som gurkmeja, ingefära, kanel, rosmarin och oregano.

Korsblommiga grönsaker som broccoli, kål och grönkål innehåller goitrogens i sitt råa tillstånd. Goitrogens blockerar sköldkörtelhormonernas produktion och kan därför bromsa sköldkörteln. Välj gärna råa korsblommiga grönsaker och undvik dem istället om du lider av hypotyreos (försämrad, nedsatt sköldkörtel).

D-vitaminbrister är en vanlig företeelse hos personer med sköldkörtelproblematik och andra autoimmuna sjukdomar. Vitamin D hjälper till att samordna immunsvaret och aktiverar immunförsvarets funktioner. Det minskar inflammation och autoimmuna reaktioner, vilket innebär att man alltid skall hålla D-vitaminnivåerna uppe på rätt nivå. Då D-vitamin inte omvandlas i huden under perioden oktober till april (eftersom solens strålar står för lågt), är det viktigt att komplettera kosten med tillskott.

Andra faktorer som påverkar immunsystemet och sköldkörteln är miljötoxicitet, stress och miljöstress som påverkan från tungmetaller, överexponering för bekämpningsmedel, växtgifter, kemikalier i hushållsprodukter, kemikalier i hud- och hårvård, kranvatten, non-stickbelagda kastruller och annat.

Mer om hypotyreos, hypertyreos, D-vitamin och kemikalier

www.skoldkortel.info
www.d-vitamin.biz
www.kostkoll.se
www.kemikalier.eu
www.detoxa.nu
www.detox-guiden.se
www.ekoogiskaval.se
www.ekologisk-mat.info

Källa: NaturalNews

LÄS MER…

Fluor i mat, vatten och tandkräm kan orsaka och förvärra akne

Hormonell obalans och signalsubstanser, Zarah Öbergs blogg > fredag, mars-4-2011

Flour som finns i vår tandkräm, i vårt vatten och i vår mat ka vara skadligt, då det tar över platsen i sköldkörtelns tillverkninge av T1 och T2-hormoner. Istället för att hormonerna innehåller jod, så tar flour jodets plats och kvar blir T1 och T2 med jodatomer. Dessa är inte verksamma i cellens mitokondrie, vilket gör att vi får brist på energi.

Flour kan visserligen stärka emailjen, men det har som asgt även negativa egenskaper. Fluor har sedan länge klassificerats som ett hudirriterande ämne och det ses ofta i samband med de akne-liknande utslag som bildas kring munnen. Symtomen går under perioral dermatit viket är en hudsjukdom som ofta förväxlas med akne.

Idag används främst antibiotika för behandling vid svåra utbrott av akne, men det mest framgångsrika är oftast att eliminera produkter med flour, såsom fluortandkräm. När tandkrämen kommer i kontakt med huden, så orsakar de en mild till stark irritation som lätt kan undvikas med en flourfri tandkräm eller tandpulver.

Flour finns även i våra vatten och i våra livsmedel. Faktum är att många livsmedel innehåller höga halter av fluorid och då främst bearbetade livsmedel som läsk och extruderade spannmål. Fluor används i många bekämpningsmedel, inkluderat kryolit, som är ett populärt medel bland vinodlare i Kalifornien. Som ett exempel, så innehåller ett glas kaliforniskt vin samma mängd fluor som en liter fluoriderat vatten.

Fluor är känt för att ackumuleras i ben på konventionellt uppfödda kycklingar och kalkoner. Det kemiska sitter självklart kvar i ben, hud och kött på dessa fåglar, för att sedan ta sig in i vår kropp när vi äter dem. Undvik dessa livsmedel eller välj helt ekologiska alternativ, så kan du minska stor exponering för fluor.

  Källa: NaturalNews

LÄS MER…

Akupunktur och motion kan normalisera hormoner vid Polycystiskt ovariesyndrom

Hormonell obalans och signalsubstanser, Zarah Öbergs blogg > onsdag, februari-23-2011

Polycystiskt ovariesyndrom (PCOS) är ett vanligt tillstånd som drabbar upp till 10 procent av fertila kvinnor. PCOS är resultatet av ett ägg som inte mognar och som därmed inte lämnar äggstockarna. Istället bildas små cystor på äggstockarna som förstör balanserna i kvinnans könshormoner.

Sjukdomen kan försämra förutsättningarna för att bli gravid och ger en ökning av androgener (manliga hormoner) som leder till minskad storlek på brösten, en fördjupad röst, ökad hårväxt i ansiktet och ris för håravfall. Många kvinnor får även symtom som svår akne, fetma, diabetes, högt kolesterol och hjärtsjukdomar.

Nu har forskare från Göteborgs universitet, Sverige funnit att kvinnor med PCOS kan behandlas med akupunktur och fysisk träning. Den nya studien publicerades nyligen i American Journal of Physiology-Endokrinologi and metabolism, och där testades en grupp kvinnor med PCOS.

Kvinnorna fick akupunktur där nålarna stimulerade både manuellt och med svag elektrisk ström. Den andra testgruppen fick motionera minst tre gånger i veckan, medan en tredje grupp fungerade som kontrollgrupp. Alla kvinnor fick information om vikten av regelbunden motion och en hälsosam diet.

Studiens resultat visade att både akupunktur och motion minskade de höga nivåer av testosteron som fanns hos kvinnorna. Detta ledde till en mer regelbunden menstruation

Källa: NaturalNews

LÄS MER…

Låga melatoninhalter kan påverka barnens mentala kapacitet

Hormonell obalans och signalsubstanser, Zarah Öbergs blogg > måndag, februari-14-2011

Vikten av god sömn är känd sedan länge. Många gånger har jag lyft det faktum att barn får merparten av sin tillväxthormoner under sin sömn. God sömn är alltså en förutsättning för att växa och utvecklas på bra sätt. Den stora tillväxt som barn och ungdomar har i perioder, är också anledningen till deras stora sömnbehov.

Nu visar en ny studie att melatonin påverkar barnets mentala förmåga. Melatonin produceras under vår sömn och verkar som hormon men även som vår starkaste och mest kraftfulla antioxidant. God sömn med melatoninproduktion ger således ett gott skydd mot fria radikaler samt en bra tillförsel av hormon. Det bör dock påpekas att melatonin främst produceras mellan klockan 24.00-04.00 på natten, vilket gör det till viktiga sömntimmar. Det behöver vara mörkt för att melatoninproduktionen skall aktiveras.

Studien omfattade 39 israeliska barn, och resultatet visade tydligt att lägre halter av melatonin gav lägre mental kapacitet hos för tidigt födda barn. Denna slutsats är intressant och ökat sannolikt intresset för att införliva melatonin som tillskott i barnmat. Kosttillskott med melatonin är godkänt i USA men inte i alla EU-länder (beroende på om det klassas som medicin eller mat/tillskott).

Orsaken till studiens resultat är sannolikt att minskad melatoninsekretion orsakar minskad syresättning i frontalloben vilket försämrar barnets utveckling av kognitiv kapacitet.

Mer om sömn: www.somn-skolan.se

Source: The Journal of Pediatrics, Melatonin and Mental Capacities in Newborn Infants (Article in Press)

Authors: Ferber, S.G, Als, H., McAnulty,G, Peretz, G., Zisapel, N.

LÄS MER…

Nya p-piller ökar kvinnans naturliga östrogen

Hormonell obalans och signalsubstanser, Zarah Öbergs blogg > torsdag, januari-20-2011

Forskare vid Uppsala Universitet har funnit ett nytt p-piller som kan ge färre biverkningar och minskade blödningar. P-piller är oerhört oroande (om du frågar mig) eftersom de hormoner som ungdomarna får, påverkar dem i allra högsta grad. För att inte tala om alla de som är överkänsliga mot gulkroppshormon och så även både p-piller och minipiller. Många kvinnor som slutar med p-piller kan ha utebliven mens i många år efteråt.

Det nya p-pillret innehåller inte gulkroppshormon utan naturligt östrogen som minskar de rikliga mensblödningarna. Visst kan det kanske ge en god effekt på blödningar och biverkningar, men ökade mängder östrogen är också förknippat med ökade risker för bröstcancer. Det är alltså högst anmärkningsvärt att detta alternativ övervägs. P-pillret omvandlas till kvinnliga, naturliga östrogenhormon när det kommer in i kroppen, vilket alltså ger exakt den påverkan som anses öka riskerna.

Det står ingenting om denna koppling i studien, såklart… men var försiktiga med dessa och framförallt om ni har ungdomar som skall äta dem.

LÄS MER…

Saltrestriktioner kan öka risker för jodbrist och sjukdomar som hypotyreos, infertilitet, sköldkörtelcancer, struma! !

Hormonell obalans och signalsubstanser, Zarah Öbergs blogg > tisdag, oktober-19-2010

Begränsat saltintag kan öka riskerna för jodbrist, särskilt bland kvinnor, visar en ny studie som publicerats i American Journal of Hypertension. För lite jod kan dessutom ge plats åt bromiderna som gärna tar över platsen i våra sköldkörtelhormoner. Enkelt förklarat så består ett sköldkörtelhormon av en tyrosin (aminosyra) som binds med en jodatom eller med två jodatomer, så kallade T 1 eller T2. Dessa slår sedan ihop sig till T4 eller T3, varvid T4 konverteras till T3 med hjälp av framförallt selen.

För lite jod kan innebära att jodets plats ersättas av bromiderna klor eller flour, och således ge overksamma sköldkörtelhormoner.

Men visst bör man undvika högt intag av natrium, eftersom det påverkar vårt blodtryck. Nästan en tredjedel av USA´s befolkning lider av högt blodtryck, vilket dessutom är en riskfaktor för hjärtsjukdom och stroke (Centers for Disease Control and Prevention – CDC).

Överdriven konsumtion av natrium har kopplats till högt blodtryck i ett stort antal studier, och dagens amerikaner konsumerar i genomsnitt ca 4000 mg per dag, vilket är långt mycket mer än de 2.300 mg som rekommenderas i 2005 Dietary Guidelines för amerikanska befolkningen.

Nackdelen med minskat intag av salt, är att det även innebär minskat intag av jod, och således ökade risker för hypotyreos, infertilitet, sköldkörtelcancer, struma, dålig kognition, slöhet/koncentrationssvårigheter och minskad effektivitet/energi (p.g.a. lägre energiproduktion i cellerna).

Välj hellre ett riktigt bra havssalt, så behöver du inte oroa dig. Salt är som sagt oerhört viktigt för ett stort antal funktioner i kroppen… :)

Source: American Journal of Hypertension
October 2010, Vol. 23, No. 10, pp. 1095-1102
“Hypertension, Dietary Salt Restriction, and Iodine Deficiency Among Adults”
Authors: Francis A.K. Tayie and Katie Jourdan

LÄS MER…

Zinkbrist, zink-tillskott och zink för hud, immunförsvar, diabetes och PMS!

Hormonell obalans och signalsubstanser, Zarah Öbergs blogg > söndag, oktober-17-2010

Jag får många frågor om zink, och tänkte skriva några ord om det. Zinkbrist är relativt vanligt, främst eftersom koppar undertrycker mineralet vilket kan ge oss brister men även på grund av dagens höga stress. Koppar kan ligga högt om man har egen brunn eller på vissa ställen i Sverige såsom utmed västkusten.

Zink, PMS och högt koppar

I samband med högt koppar, syns även högre antal diabetesfall och/eller problem med immunförsvaret. Höga nivåer av koppar, kan dessutom ge svåra menssmärtor, mer blödning och PMS till skillnad mot låga nivåer av koppar, som snarare ger lite mens och frånvaro av PMS. Kvinnor med kopparspiral, bör således öka sitt intag av zink OM de skall ha spiralen kvar. Detta särskilt om deras nivåer av koppar är så höga, så att de får problem med mycket huvudvärk, blödningar och smärta.

Zink vid hudproblem och diabetes typ 2

Det finns teorier om att zink inverkar vid vårtor eller hudproblem, eftersom zink är en viktig del i hudens och immunförsvarets motstånd. Eventuellt, så skulle vårtor kunna uppstå på grund av den zinkbrist som barn kan få när de växer mycket. Vid tillväxt förbrukas mycket zink och det är också zink som ingår i kroppens förmåga att stå emot virusinfektioner.

Barn med virusinfektioner eller vårtor, kan således undersökas för låga halter zink, särskilt om barnet dricker vatten ur egen brunn. Samma sak gäller diabetes typ 2 som kan uppstå hos barn, när koppar ligger högt, eftersom zink inverkar i blodsockerregleringen, via cellernas receptorer.

Höga nivåer av LDL-kolesterol och zinkbrist

För lite zink kan även ge högre halter av det ”onda” LDL-kolestrolet och lägre halter av det ”goda” HDL-kolestrolet. Sannolikt så beror detta på att socker som cirkulerar runt i blodbanan, görs om till LDL-kolesterol. Detta är en av anledningarna till höga halter LDL-kolesterol, dvs en kombination av låt zink och högt blodsocker. Särskilt vanligt med låga halter av zink kan ses hos män, eftersom spermier tillverkas av zink (1/2 mg zink i 1 ml sädesvätska). En annan vanlig bristorsak är stress.

Mätning av zinkbrist och zink i vävnaderna

Ett förslag kan vara att mäta kroppens zinkdepåer via hårmineralanalys, eftersom det visar vad som lagras in i vävnaderna, snarare än vad som finns i blodet. Blodet kämpar hårt för att behålla rätt balans mellan zink och koppar, vilket kan innebära att vävnaderna töms och till slut är helt urlakade. Ett kosttillskott kan därför vara värt att testa, men det kan vara klokt att testa nivåerna i vävnaderna först.

Man bör aldrig ta ett tillskott utan att först undersöka alla mineraler i förhållande till varandra, eftersom varje mineral och vitamin arbetar tillsammans eller emot flera andra näringsämnen. Dessa kallas för synergister om de samarbetar och antagonister om de motverkar varandras funktioner.

Källor med zink och zink-tillskott

För att återgå till zink, så finns mineralet i skaldjur, tofu, vetegroddar, bönor, nötter, kärnor och frön. Alla människor, djur och växter behöver zink, främst för stimulans av hormoner och enzymer. Eftersom det inverkar i cellernas förmåga att utnyttja glukos, så försämras kolhydratomsättningen i takt med att zinkbristen ökar. Det kan hämma antibiorika och vissa NSAID-läkemedel, men tillskott kan då tas två timmar efter eller före annan medicinering. Ett exempel är att tillskott av zink kan tas till lunch om antibiotika tas morgon eller kväll.

Zink, hudproblem och som solskydd

Zink har en uttorkande, sammandragande effekt som ofta kan hjälpa dålig och irriterad hy. Det verkar också antibakteriellt, vilket passar bra vid acne, eksem eller vid lättare brännskador från te x för mycket sol. Tänk på att det är uttorkande och använd hellre kokosolja, om du har torr, flagig och/eller narig hy. Om du blandar din egen solkräm, så kan du med fördel basera den på zinkrika ingredienser eftersom zinksalva reflekterar tillbaka solens strålar. Här finner du recept på egen, hemmagjord: Giftfri solkräm

I vanliga solkrämer kan zink kombineras med titandioxid så att de tillsammans bryter solensstrålarna. I mina recept har jag inte använt titandioxid, då det diskuteras om det kan ge cancerrisk, dvs är cancerogent. Titandioxid används för att göra saker vita, i tex läkemedel eller i solkräm och är ett fast vitt ämne med mestadels . Renheten aluminiumhydroxid och kisel. Använd hellre zinksalva, som både har skyddande och vårdande egenskaper för både UVA- och UVB-strålning.

Zink och överdosering

Oavsett hur bra en mineral är för olika funktioner i kroppen, så bör du aldrig överdosera. Vid höga nivåer av zink, så minskar förhållandet till koppar, vilket kan ge problem eftersom koppar är nödvändigt för exempelvis syresättning av blodet. Koppar verkar även som en antioxidant och för lite koppar kan ge kopparrelaterad anemi eller gråhårighet, dvs att hårets pigment (färg) minskar.

LÄS MER…

Aspartam, mättnadskänslor, insulin och metabolism!

Hormonell obalans och signalsubstanser, Zarah Öbergs blogg > onsdag, september-15-2010

Aspartam innehåller cirka 10 procent metanol i vikt, dvs träsprit, som delas upp i formaldehyd och myrsyra i kroppen. Det enda mänskliga enzym som kan metabolisera metanol till formaldehyd är ett enzym som kallas för klass I alkoholdehydrogenas (ADH I). Formaldehyd i sin tur kan skadar din kropp genom att attackera proteinerna.

Det har länge påtalats att aspartam skulle kunna öka sötsuget, vilket faktiskt kan stämma eftersom aspartam innehåller fenylalanin och asparaginsyra, två aminosyror som utgör 90 procent av aspartam. Dessa två aminosyror har som förmåga att stimulera frisättningen av insulin och leptin, de två hormoner som arbetar tillsammans för mättnad och fettinlagring.

Insulin och leptin är också de främsta hormoner som reglerar din ämnesomsättning. Höga doser av fenylalanin kan även ge lägre nivåer av signalsubstanser som serotonin, som också påverkar vår mättnad. Sänkta serotoninnivåer minskar känslan av mättnad, vilket kan leda till överätning eller hetsätning.

LÄS MER…

Ny rapport: Giftiga kemikalier och utsläpp från läkemedelsbolagen ger ökning av kvinnliga hanfiskar…!

Hormonell obalans och signalsubstanser, Zarah Öbergs blogg > söndag, september-12-2010

En ny rapport visar att mer än 80 procent av de manliga fiskarna i Potomacfloden (amerikanska Atlantkusten) producerar fiskägg eller visar andra kvinnliga drag. Detta har den ideella gruppen Potomac Conservancy varnat för samtidigt som de uppmaning till mer forskning om orsakerna till den stora mängden ökade intersexuella fiskar.

US Geological Survey (USGS) rapporterade nyligen att det fanns intersexuell fisk på en tredjedel av alla de 111 platser som testas i USA. De fanns även i större vattendrag som Mississippi-floden och Rio Grande. Fenomenet rörde 16 olika fiskarter.

Forskare är överens om att fenomenet nästintill uteslutande beror på förekomster av föroreningar i vatten, endokrina (hormon) kemikalier som stör fiskriket samt de rester av läkemedel som ökar allt mer. De har inte lyckats identifiera en viss kemikalier eller källa, utan försöker fortfarande finna de kemikalier som påverkar och är viktiga i sammanhanget.

De kemikalier som är sannolika är p-piller och andra hormoner och kemikalier som kommer från läkemedel, antibakteriella produkter, kroppsvårdsprodukter (särskilt de som innehåller doftämnen), flamskyddsmedel, bekämpningsmedel och konstgödsel.

Källa: NaturalNews

LÄS MER…

Amning kan ge minskad risk för diabetes, hypertoni och hjärt- och kärlsjukdomar.

Hormonell obalans och signalsubstanser, Zarah Öbergs blogg > lördag, september-11-2010

Forskare har upptäckt att kvinnor som ammar sina barn har hälften så stor risk för att utveckla typ 2 diabetes. Detta kan sannolikt bero på den extra vikt som en gravid kvinna oftast lägger på sig. Då amningen hjälper dem att förlora extra bukfett på ett effektivt sätt, så påverkar det ju även deras glukosnivåer och insulinkänslighet.

I djurstudier har forskare sett att amningen kan öka mammans reaktion på insulin, vilket ökar förmågan att bryta ner glukos mer effektivt och därmed hålla sockermetabolismen i schack. Amningen hämmade också de hormoner som främjar tillväxthormonerna, som kan påverka insulinnivåerna och insulinkänsligheten. Det är sedan länge känt att höga insulinnivåer minskar produktionen av tillväxthormoner, vilket tex gör det viktigt att inte äta socker innan sömntimmarna, eftersom tillväxthormonernas främst produktion är de två första sömntimmarna.

US News & World Report ger 3 ytterligare skäl till att amma:

– Det kan minska riskerna för bröstcancer, äggstockscancer och livmodercancer eftersom cancerrelaterade hormoner kan minska.
– Ett antal studier har länkat amning till skyddande effekter vid reumatoid artrit.
– Skyddar mot typ 2-diabetes, föreslagsvis för att amning gör cellerna känsligare för hormonet insulin.

Källa: Time Magazine 27 aug 2010

Bröstmjölken är näringsrik och oerhört viktig för små barns immunförsvar. Det kan minska öroninflammation, gastrointestinala sjukdomar och luftvägsinfektioner (vilket hör samman med öroniflammationer). Ammade barn visar också på mindre risk för fetma, typ 2 diabetes,minskad eksem m.m. De mättade fetterna i bröstmjölken är oerhört viktiga för att bygga och utveckla hjärnan. Forskare anser även att amning kan minska risk för spädbarnsdöd med upp till 50%.

Amning förbrukar cirka 500 extra kalorier per dag vilket är ett ypperligt sätt för att minska i vikt efter graviditeten. Om man istället vill öka i vikt, så behöver energiintaget ökas med minst 500 kcal per dag. Forskning visar också att postmenopausala kvinnor, med ökad amningslängd visade på lägre förekomst av hypertoni, diabetes, blodfetter och hjärt-kärlsjukdomar.

Källa: Mercola.com

LÄS MER…

Ny studie visar att Bisfenol A (BPA) ökar testosteronhalterna hos män!

Hormonell obalans och signalsubstanser, Zarah Öbergs blogg > måndag, augusti-30-2010

En grupp internationella forskare har fått ett stort genombrott gällande Bisfenol A. Studien visar att bisfenol A (BPA) kan orsaka förändringar i de manliga könshormonerna hos människan, vilket kan ha oerhörda konsekvenser. Studien utfördes av Medical School and University of Exeter i Storbritannien, och visade att det fanns samband mellan högre BPA exponering och en ökning av testosteron.nivåerna i blodet.

Forskarna konstaterade att BPA har en liknande molekylär struktur som östrogen och påpekade också att det finns bevisas för att de kemiskt medför störningar i könshormonernas signalering. Detta är den första stora studien på BPA från ett europeiskt land och den bekräftar att exponeringar i befolkningen inte är försumbara.

LÄS MER…

Hormoner, hormonernas uppgifter, funktioner och vad som sker vid hormonbrist!

Hormonell obalans och signalsubstanser, Zarah Öbergs blogg > måndag, augusti-16-2010

Hormonerna – våra kemiska budbärare

Hormoner är våra kemiska budbärare, som styr kroppen, tillsammans med vårt nervsystem. Hormon fungerar som nycklar eller aktiverare i cellerna, som exempelvis insulin som öppnar till cellerna och släpper in glukos (socker) från blodet.

Cellerna kan påverkas av flera av våra hormoner och eftersom hormonerna frisätts stötvis, så kan dessa funktioner gå upp och ner. Ett exempel på detta är om adrenalin (vårt rädsle-hormon) eller serotonin (frisätts i tarmen), ökar och minskar om vartannat, vilket kan göra att man mår bra i perioder och mindre bra i perioder.

Ljuskänsliga hormoner

Flera av hormonerna är beroende av omständigheter, såsom tex melatonin (antioxidativt hormon) som frisätts under sömnen, när det är mörkt och då ifrån tallköttkörteln. Du kan även lysa i knävecket med en liten ficklampa för att aktivera tallkottkörteln. Andra hormoner är extra känsliga för näringsbrister eller brist på fett och kolesterol, eftersom detta är deras byggmaterial.

Hormoner, fett- och näringsbrister

Särskilt östrogen och progesteron är känsliga för för lite fett, men även om du har höga halter av kortisol i blodet. Kortisol hämmar nämligen östrogenet, samtidigt som det använder upp kroppens DHEA, som annars används till östrogenproduktion. Östrogenet i sin tur, har som uppgift att skydda blodkärlen samt verka för vår fertilitet och utveckling under puberteten m.m.

Läs mer om: kortisol

Östrogenbrister och hjärt- och kärlsjukdom

För lite östrogen ökar således hjärt- och kärlrisker, vilket är en av orsakerna till att kvinnor har mindre hjärt- och kärlsjukdomar i lägre ålder, då de har mer östrogen som skyddar kärlen, än de män som har lägre halter. Men inte heller för mycket östrogen är bra, eftersom östrogen bör finnas i viss relation till vårt ”hålla kvar”-hormon progesteron. Progesteronet ser till att förbereda livmodern samt hålla kvar fostret vid befruktning. För lite progesteron ger oftast missfall och kan ersättas med naturligt progesteron i krämform.

Kvinnliga och manliga hormoner

kvinnliga könshormoner bildas främst i äggstockarna och till viss del i binjurebarken. Till de kvinnliga könshormonerna räknas är östrogen och progesteron, samt mindre mängder manliga könshormoner (testosteron) som verkar för sexlustens skull.

Manligt könshormon (tex testosteron) bildas i testiklarna och i binjurebarken. Det är avgörande för utvecklingen hos mannnen och för tillväxt.

Hormoner under puberteten

Östrogenet strömmar till redan vid 5-6 års åldern vilket är anledningen till att små flickor börjar använda damkläder och leker dam, just vid denna ålder. Det kallas för förpuberteten och är en liten pubertet, som sedan aktiveras när den riktiga puberteten startar. De kan få antydan till bröst, men detta är som sagt en förpubertet, som lägger sig igen och återkommer i full kraft vid 11-13 års ålder, då flickan är redo att påbörja sin resa till att bli kvinna. Det har diskuterats att ökade mängder östrogen från kemiska xenoöstrogener och fytoöstrogener, kan ge för tidigt inträde i puberteten, vilket ökar vikten av att äta bra, varierad och ekolgiskt producerad mat, samt att undvika kemikalier och milögifter i största möjliga utsträckning.

Hormoner, sexlust och testosteron

När vi sedan blir sexuellt aktiva, så har hormonerna olika funktioner, som östrogen bygger upp (ägglossning), progesteron som håller kvar och testosteron som ser till att vi har en sexlust. Utan testosteronet skulle vi kanske tappa vår sexlust, vilket är oerhört illa för reproduktionen. Det är också en av anledningarna till att män har nästan 10 gånger högre halter testosteron mellan 30-35. Därefter minskar deras testosteron successivt och deras halter av östrogen blir alltmer märkbara. Män som är äldre har således mer kvinnligt i sig, än de män som är i åldern 30-35, bortsett homosexuella män som vi idag vet, har högre östrgenhalter än män som heterosexuella.

Hormonernas samspel, återkoppling- och feedbacksystem

För att ett hormon skall vara verksamt behövs mycket små mängder, men trots detta så kan näringsbrister, stress och för lite sömn, ställa till det rejält i kroppen, främst eftersom vårt sömnhormon melatonin är vår kropps allra viktigaste antioxidant, men även kortisol som stör hormonbalanserna. Kortisol minskar dessutom vår insulinkänslighet och lagrar in fett, så att vi blir feta, medan adrenalin ser till att vi får mer energi genom att frisätta bpåde glukos och fett.

Utmattade binjurar – utmattningssyndrom

När kroppen har stressats under lång tid, så kan binjurarna tappa sin fart. Vi har helt enkelt belastat den så hårt, så långe. Detta gör att kortisolet helt slutas produceras och en dag orkar vi inte ens gå upp ur sängen. Vi är sängliggande och behöver vila. Kortisolproduktionen kan återhämta sig snabbt och efter 3-4 dagar kan vi vara på benen igen, men det förutsätter att vi inte stressar på som vanligt igen.

Om något skrämmer oss så kan vi självklart ta oss ur sängen även när kortisolproduktionen är som lägst, men det är inte på grund av kortisolpåslag, utan på grund av adrenalin som frisätts som överlevnadshormon. Det är med anledning av detta som en person som är utmattad, trots allt kan ta sig till jobbet eller resa sig om det börjar brinna, men då med rädsla för att mista sitt jobb eller för att bli kvar i brandens lågor, inte på grund av lite kortisol-relaterad stress som aktiverare.

Insulinkänslighet, insulinresistens/diabetes och sockeröverkänslighet

Även insulinproduktionen kan tröttas ut i kroppen, eftersom insulinfrisättningen påverkas varje gång vi äter kolhydrater (sockerarter). Insulin bildas i bukspottkörtelns langerhans öar. Förutom att det ökar upptag och inlagring av socker så ökar det även cellernas upptag av nedbrutna proteiner och inlagring av fett.

Bukspottkörteln avger bukspott med bikarbonatjoner, amylas som bildas i bukspottkörtelns exokrina del och insulin från sin endokrina del (dvs den hormonella delen). När vi äter kolhydrater som behöver smältas ner, så frisätts amylas redan i munnen och börjar därmed at bryta ner kolhydraterna. Denna spjälkning fortsätter sedan i tolvfingertarmen (tunntarmens första del), där amylas från bukspottkörteln bryter ner kolhydraterna till enskilda sockerarter (monosackarider).

För att dessa skall tas upp av cellerna, så behövs det insulin till alla monosackarider, vilket bildas i bukspottkörteln. Sockerarterna passerar ut i blodet genom tarmslemhinnan och väl ute i blodet, fungerar insulin som nycklar till celler, där de öppnar upp och släpper in sockret så att vi kan använda det som energi. Om vi däremot äter socker som passerar ut i blodbanan direkt när vi lägger det på tungan, dvs socker som inte behöver brytas ner såsom läsk, strösocker, godis eller likande, så börjar kroppen att producera insulin på grund av att det blir för höga halter i blodet (dvs högt blodsocker).

Uttröttad bukspottkörtel – insulinresistens

Eftersom detta går så snabbt, så är det stor sannolikhet att insulinfrisättningen blir för hög och därmed släpper in för mycket energi i cellerna. Detta medför istället att blodsockret blir för lågt och gör oss sugna och då främst på söta saker, eftersom kroppen vill återställa blodsockret. Om vi då äter något som går snabbt ut i blodet igen, så sker samma sak som ovan, dvs insulin frisätts i för stora doser, drar in för mycket energi och gör blodsockret lågt. Med denna pågående process, så blir vi både överviktiga, trötta och allmänt sötsugna, samtidigt som vi belastar bukspottkörteln oerhört mycket.

Om bukspottkörten tröttas ut, så slutar den att producera insulin, vilket leder till insulinresistens. Dock, så finns det flera saker livsstilsfaktorer som ökar vår insulinkänslighet, såsom regelbunden motion, vissa livsmedel, god sömn och en stressfri vardag.

Motsatsen till insulin är glukagon som också bildas i langerhans öar. Till skillnad mot insulin som minskar sockerhalterna i blodet, så ökas blodets sockerhalter av glukagon. Insulinets och glukagonets påverkan på blodsockernivån är alltså exakt det motsatta.

Läs mer: Kolhydrater och Kostkoll

Hormonernas bildande och hormonbrister

Hormonerna bildas alltså av de ämnen som du äter, och då främst från fetter. De utsöndras sedan i blodet och förs via blodet till det ställe, där det hör hemma och verkar för att olika funktioner skall fungera. Om detta inte går som det ska, så blir vår hormonella funktion störd, och kan ge PMS (progesteron/östrogen/höga halter av kortisol), infertílitet (östrogen), humörsvängningar (östrogenbrist), immunförsvarsproblem och hudproblem (melatonin), mensstruationsproblem (östrogen/progesteron), utebliven sexlust (testosteron), sockeröverkänslighet (insulin), diabetes (insulin), hjärt och kärlsjukdomar (kortisol) o.s.v.

D-vitaminer, solens strålar och depression

Ibland binds hormonerna till transportämnen som underlättar för hormonerna att ta sig ut i blodet. Vissa hormoner tillverkas också i huden, såsom tex vitamin D, som egentligen borde kallas för ett hormon. I huden sitter kolesterol, som aktiveras av solens UVB-strålar, och då omvandlar kolesterolet till vitamin D. Denna process fungerar endast mellan vår- och höstdagjämning, när solens strålar står tillräckligt högt, då mellan 11-15 på dagarna. Tiden mellan höst och vårdagjämning (oktober till april) är solens strålar för lågt stående och ingen eller oerhört lite D-vitamin tillverkas i kroppen.

Detta är också en av de största anledningarna till både vinter- och vårdepression. D-vitamin är kopplat till depression och för lite D-vitamin inverkar dessutom på både immunförsvar och benuppbyggnad (kalciumomsättningen) eftersom D-vitamin har som funktion att föra ut kalcium i kroppen. D-vitamin är ett hormon som är fettlöslig, och därmed lagras in i kroppen, men framåt vårkanten tar bufferten slut och även de som har klarat vintern känner av en lätt eller mindre lätt depression.

Läs mer om D-vitamin: D-vitamin och Kostkoll

Hormonreglering

Hormonerna reglerar sig själva i ett samspel mellan varandra, och de frisätts stötvis, vilket gör att vårat humör eller vår mensstruation, sexlust och blodsocker kan gå upp och ner hela tiden. Minskningen av hormoner sker oftast i flera steg då ett hormon ökas och därmed hämmar bildning av ett annat. Ett exempel på detta är när vårt sympatiska nervsystem är påslaget, och vi frisätter kortisol eftersom vi är igång, är stressade och behöver aktivitet. När vi sedan kommer hem och lägger oss i soffan, så ökas det parasympatiska nervsystemet och kortisolhalterna minskar varefter vi blir mindre och mindre stressade. Om vi får beröring så ökar oxytocin-halterna och minskar kortisol, på samma sätt som att ordentlig sömn med melatoninproduktion också minskar kortisolfrisättningen.

Inom menstruationscykeln sker samma sak, då östrogenet och progesteronet samspelar för att först bygga upp en ägglossning, släppa ägget och sedan hålla kvar det befruktade ägget i livmodern. Med för lite progesteron fastnar inte ägget i livmodern, med för lite östrogen har vi ingen menstruation och utan testosteron, ingen sexlust. Så vid ägglossningen ökar det lite mer djuriska testosteronhalterna, medan det moderliga östrogenet minskar, för att sedan ta över igen, när det är dags att vårda sig själv och barnet.
Hormonernas bildande

När det blir för lite av en viss sorts hormon i kroppen, så signaleras detta till den producerande körteln (endokrina systemet), som börjar producera hormon, förutsatt att det finns rätt näring och byggstenar till att göra bildningen möjlig. Här kan ett stimulerande hormon ökas som i sin tur aktiverar den produktion som skall ökas. Inom endokrina systemet kallas detta för återkoppling eller feedback och innebär samspelet mellan våra olika hormoner.

Hypofysen och tillväxthormon

I hypofysen bildas vårt tillväxthormon, då främst under natten, när vi sover. Tillväxthormon stimulerar unga människor till tillväxt, men ökar också ämnesomsättningen och reparerar cellerna. Det är med anledning av tillväxthormonerna, som vi behöver gott om sömn för reparation av kroppens dagliga slitage. På grund av det stora behovet av tillväxthormon, så kräver barn och ungdomar mera sömn än vi vuxna. Om barn får sova för lite, kan deras tillväxt påverkas, samt deras ämnesomsättning och reparation i kroppen. Reparationsmöjligheten gör det oerhört viktigt för idrottsmän att sova ordentligt, så att deras kropp återhämtar sig. För lite sömn och återhämtning, i samband med näringsbrister, för lite omega 3 (som slemhinnor stela) och för mycket kortisol (som hämmar skyddane östrogen) kan ge stressfrakturer och långvariga skador.

Prolaktin och amning

I hypofysen bildar även hormonet prolaktin, som stimulerar mjölkkörtlarna under en graviditet och vid amning. Vid prolaktionbrist, så kan inte kvinnan amma på grund av för lite mjölktillströmning.

Oxytocin, amning, beröring och massage

Oxytocin bildas i hypothalamus, utsöndras från hypofysen och inverkar även det på graviditeten, eftersom det är oxytocin som sätter igång värkarbetet hos den gravida kvinnan. Den inverkar även på livmoderns ihopdragning efter graviditeten och drar samman den glatta muskulaturen kring bröstkörtlarna och minskar spänning av ringmuskeln kring bröstvårtans mynning. Detta underlättar amningen för mamman och gör det lättare för barnet att suga ut mjölken.

Oxytocin frisätts även när vi får massage eller blir berörda, och är ett livsviktigt hormon hos små spädbarn, men även viktigt för oss vuxna. Det är ett behaglighetshormon, som gör oss trygga och lugna.

ADH och njurpåverkan

Ett annat hormon som också bildas i hypothalamus men som lagras i och frisätts av hypofysen är Antidiuretiskt hormon, ADH, som påverkar njurarna och kontrollerar mängden vatten som frisätts och utsöndras med urinen.

Sköldkörteln och sköldkörtelhormoner

Sköldkörteln tillverkar hormonet TSH som har som uppgift att stimulerar sköldkörteln till att bilda hormonet tyroxin (T), som ökar kroppens ämnesomsättning i cellernas mitokondrier. Sköldkörtelhormonet tyroxin bildas som T1 eller T2, vilket innebär att tyroxinet bilder till en eller två jodatomer. Dessa slås sedan samman till T3 och T4, som har som uppgift att öka kroppens ämnesomsättning.

Konvertering mellan sköldkörtelhormoner

Det mindre verksamma hormonet T4 skall allra helst konverteras till T3-hormon, vilket kräver exempelvis selen. Med tanke på dagens utarmade odlingsmarker, så är brister på selen stora, vilket alltså ger sämre konverteringsmöjligheter. En fungerande hormontillverkning i sköldkörteln kräver således aminosyran tyroxin, jod samt selen och flertalet andra mineraler. För höga nivåer av kortisol, kan dessutom hämma sköldkörtelproduktionen.

Läs mer om sköldkörteln: Sköldkörteln och Kostkoll

Kalcium- och fosfatreglering med parathormon

Från bisköldkörtlarna frisätts parathormon som ökar mängden kalcium och minskar mängden fosfat i blodet. Detta sker genom påverkan på skelettet, tarmarna och njurarna, och även med hjälp av D-vitamin. Hormonet är oerhört viktigt för att erhålla en stark och tålig benstomme, samt för att blodet skall vara lätt basiskt från mineralet kalcium. Kalcium är en av våra viktigaste mineraler, som behövs tas upp tillsammans med magnesium. Då magnesium finns i allt lägre mängder i dagens grönsaker, så kan magnesiumbrist bidra till kalciumbrist, snarare än att vi har just en kalciumbrist enskilt. Vid hög stress och kortisolfrisättning ökar koldioxidhalterna i blodet, vilket försurar oss och kräver mer kalcium som uppbasning. Kalciumet förs ut i blodbanan av D-vitamin, som aktiveras av parathormon.

Binjurar, kortisol och energiomsättning

Glukokortikoider, till exempel kortisol, bildas (som nämnt ovan) i binjurebarken. Glukokortikoiderna hjälper oss visserligen vid stress, men reglerar även vår omsättningen av socker, fett och protein. Kortisolet hämmar dessutom inflammationer, vilket används inom sjukvården, som kortison. Kortison är ett inaktivt förstadie till kortisol, men det bör tas i beaktning att kortison också bryter ner benmassan, vilket ger benskörhet vid långvarig användning.

Läs mer om:kortisol

Aldesteron och högt blodtryck

I binjurebarken tillverkas dessutom mineralokortikoider, som exempelvis aldosteron, som idag anses vara lika viktigt som kortisol vid utmattningssyndrom. Aldesteron reglerar vår omsättning av natrium och kalium i cellen, dvs våra saltnivåer. Hormonet bidrar till att vi spar på natrium (och vatten) och minskar mängden kalium. Vid utsöndring av aldesteron, utsöndras alltså mindre vatten eftersom vi spar på natrium, vilket ger oss ökat blodtryck. Detta är orsaken till att saltnivåerna kan påverka vårt blodtryck så pass mycket.

Läs mer om: Aldesteron

Stress och rädsla med adrenalin och noradrenalin

Kortisol är det hormon som frisätts när vi stressar över tid, medan adrenalin och noradrenalin istället styr den stress som uppkommer vid tex rädsla. Adrenalin och noradrenalin bildas i binjuremärgen, ökar vårt blodtryck, vår puls och framförallt så gör det oss starka och aktiva med hjälp av det tillströmmande blodet, och ökat blodsocker. Vid stress aktiveras hormonerna och vårt socker ökar i blodet, eftersom vi förväntas göra av med mer energi. Detta är en överlevnadsinstinkt, som ökar vår kraft om och när vi behöver den. Vid adrenalinpåslag vidgasluftrören, pupillerna och vi tappar delar av vår förmåga att känna ödmjukhet och tänka till. Man kan säga att vi agerar på överlevnadsinstinkt och endast bryr oss om vår egen överlevnad. Adrenalinpåslag kan ge oss kraft att gå ut sängen även om vi är utmattade och har oerhört låga halter med kortisol.

Gastrin, saltsyreproduktion och näringsupptag

Gastrin är ett hormon som bildas i mag-tarmkanalens celler. Det ökar vår produktion av saltsyra, vilket är avgörande för en god matsmältning. Vid för låga halter gastrin, frisätts för lite saltsyra och matsmältning blir lidande, samt upptaget av B12, eftersom B12 tas upp längst ner i tunntarmen tillsammans med instric factor, ett ämne som frisätts tillsammans med saltsyran. För lite saltsyra minskar dessutom nedbrytning av protein, då proteinets nedbrytande enzym pepsin frisätts tillsammans med saltsyran. För lite gastrin och för lite saltsyra ger sämre näringsupptag eftersom maten inte är ordentligt spjälkad (sönderdelad) när den kommer ner i tolvfingertarmen (tunntarmens översta del).

Sekretin, kolecystokinin och galla

Även sekretin är viktigt för matsmältningen eftersom det ökar produktionen av basiskt sekret från levern och bukspottkörteln. Stimulans för gallblåsan sker från kolecystokinin, som påverkar flödet av galla och bukspott ut till tarmkanalen. Väl ute i tarmkanalen bryter galla ner fettet som du har ätit. Galla tillverkas i levern, lagras i gallblåsan och transporteras i gallgångarna till tarmen, för att sedan tas upp och till stor del återanvändas längre ner i tarmen. Galla tillverkas av lecitin, oorganiska salter, gallsalter och kolesterol. Har då för lite kolesterol i kroppen, så kan du alltså få sämre produktion av galla. För lite galla gör den trögflytande, vilket kan orsaka stopp och klumpbildning (gallsten).

Renin och lågt blodtryck

Om blodtrycket blir så lågt, så att njurarna får för lite blod, så produceras renin från njurarna. Detta hormonet aktiverar i sin tur ett annat ämne, som stimulerar binjurebarken till aldosteronproduktion. Eftersom aldesteron ökar vårt blodtryck, så ökar därmed både blodtryck och blodflöde. Renin stimulerar också omvandlingen av andra ämnen som höjer blodtrycket kraftigt.

Röda blodkroppar och erytropoietin

Röda blodkroppar bildas vid utsöndring av erytropoietin, som frisätts från njurarna och som bildas när det blir mindre syre i blodet. Produktionen av fler röda blodkroppar ökar och därmed också vår syreproduktion.

LÄS MER…

1 5 6 7
99 st på 7 sidor
FörstaSista