Binjureutmattning och signalsubstanser – neurotransmittorer

En traditionell förklaring av binjureutmattning är en förändrad utsöndring av binjurehormon som ofta börjar med förhöjda kortisolnivåer, men vanligtvis mynnar ut i en minskad totalproduktion och / eller förändring i det dagliga mönstret av kroppens kortisolproduktion. För att bedöma hur det står till med utmattningen bör man undersöka HPA-axeln, kortisol i salivtester, samt gärna även neurotransmittorer/signalsubstanser. Kortisol- och steroidhormoner produceras i binjurebarken medan katekolaminer (noradrenalin, adrenalin och dopamin) inklusive adrenalin, noradrenalin och en mycket liten mängd dopamin produceras i binjurmedulla. Dessutom påverkas binjurarnas effekt av serotoninproduktionen, och serotoninnivåerna påverkas i sin tur av binjurfunktionen. Man bör således alltid utreda hela systemet för att erhålla en bra bild av var besvären ligger.

När det utlöses en stressrespons så stimuleras HPA-axeln så att den producerar kortisol och DHEA, och adrenomedullära hormonsystemet initierar produktion av noradrenanlin och adrenalin. Initialt tenderar dessa neurotransmittornivåer att vara förhöjda, vilket ofta orsakar en ökning av hämmande neurotransmittorer, såsom GABA. Detta ser man vid utmattning, då kortisol  och serotonin ligger högt till en början och då är GABA och DHEA också högt, då dessa försöker lugna kroppen. Senare utarmas systemet vilket innebär att både kortisol, serotonin istället blir låga. Dessutom krävs kortisol vid omvandling av noradrenalin och adrenalin, så obalanser i kroppens kortisolnivåer, kronisk stress, orsakar en obalans i förhållandet mellan dessa två neurotransmittorer.

Det finns ett dynamiskt förhållande mellan kortisol och serotonin, där friska binjurefunktioner är beroende av ett balanserad serotonin medan serotonin är beroende av balanserad binjurefunktion. Serotonin är involverad i hypotalamisk stimulans för att underlätta hypofysfrisättning av ACTH, vilket i sin tur är nödvändigt för frisättning av kortisol och DHEA.
Otillräckliga nivåer av serotonin kommer således att bidra till en otillräcklig frisättning av kortisol. Eftersom kroppen fortsätter att kräva kortisol kommer trycket på serotoninproduktionen bidra till att producera ACTH som kan leda till utarmning av serotoninnivåer. Det är också viktigt att ha kortisol i rätt balans, för att kunna producera sköldkörtelhormoner i korrekt mängd samt även vid tex behandling av levaxin då ökad mängd sköldkörtelhormoner ökar kraven på energiproduktionen, vilket innebär att man behöver kunna producera korrekta mängder av kortisol för att möta den ökade efterfrågan. Detta är anledningen till att de som erhåller levaxinbehandling inte får effekt om de inte samtidigt har en binjureutmattning med nedsatt kortisolproduktion.

Stress hämmar även omvandling av tryptofan till 5-HTP, vilket är det viktigaste konverteringssteget vid produktion av serotonin.Patienter som lider av nedsatt binjurefunktion klagar vanligen på utmattning och kan också uppleva sömnstörningar, viktförändringar, ökat salt och/eller sockerbehov, allergier, ångest, nervositet, lågt blodtryck och många andra symtom. De neurotransmittorobalanser som uppstår vid obalans i kortisolproduktionen kan orsaka eller förhöja dessa symtom.

Om du önskar testa dina nivåer av signalsubstanser/neurotransmittorer (urin) eller hormoner (salivtest) så kan du maila oss på tidsbokning@zarahssida.se

References 1. Head KA, Kelly GS. Nutrients and botanicals for treatment of stress: Adrenal fatigue, neurotransmitter imbalance, anxiety and restless sleep.  Alt Med Rev. 2009; 14(2)-114-140. 2. Heilser LK, et al. Serotonin activates the hypothalamic-pituitary-adrenal axis via serotonin 2 C receptor stimulation. J Neurosci. 2007;27:6956-64. 3. Lieberman, Michael PhD, Marks, Allan MD. Basic Medical Biochemistry: A Clinical Approach. Philadelphia: Wolters  Kluwer. 2013.
Källa: www.zarahssida.se och www.labrix.com