Thermografi, alternativ mammografi helt utan biverkningar

2020 januari > tisdag, januari-7-2020

Thermografi är ett fantastiskt alternativ till mammografi, och helt utan biverkningar. I en artikel från tidningen Hälsofrihet (nummer 4, 2018) skriver författaren att det totalt ställs drygt 61 000 cancerdiagnoser i Sverige per år, varav cirka 9 000 är bröstcancerdiagnoser. 30 procent av alla cancerfall hos kvinnor är bröstcancer med en medianålder för insjuknande på 64 år. Endast 5 % av de som insjuknar är under 40 år. Det som är fascinerande med denna sjukdom, precis som andra sjukdomar, är att de i många fall härror till vår västerländska livsstil, och på så vis både går att förebygga och påverka.

Nu handlar givetvis svåra diagnoser om många saker, men jag har tidigare skrivit om vikten av att se över sina hormoner för att minska bröstcancerrisk och detta gör man bäst med hjälp av ett labrixtest, salivtest, som mäter bioaktiva hormoner. Till skillnad mot blod, som mäter både inaktiva och aktiva hormoner, så mäter salivtest/labrixrtest endast aktiva hormoner. Man bör mäta E1, E2 och E3 samt progesteron och balansen mellan östrogen och progesteron. Balansen, även kallad ratio, mellan östrogen och progesteron är otroligt viktig för att erhålla hormonell balans. Allt fler kvinnor får lågt progesteron som följd av långvarig stress, då progesteron är förstadie till stresshormonet kortisol, och på så vis blir lågt när kortisolfrisättningen är högre än normalt. Kontentan är att progesteron blir för lågt i förhållande till östrogen, vilket skapar hormonell obalans och många besvär som hör till det. Det är också viktigt att undersöka balansen mellan de olika östrogenerna, då de har olika påverkan på kroppens skydd (läs mer om optimal balans på östrogener)

Det man också kan göra är att kontinuerligt, och gärna i ung ålder, påbörja undersökning med thermografi. Enligt artikeln i Hälsofrihet, var Gävle sjukhus  först i världen med att införa hälsokontroller med mammografi och året 1969 undersöktes 6000 kvinnor med röntgen, ett arbete som presenterades på läkarstämman år 1974. År 1986 introducerades sedan massmammografi i Sverige, som första land i världen. I många andra länder börjar man mammografiundersökning i 50-årsåldern, och inte lika tidigt som i Sverige där man kallas till första undersökningen det år man fyller 40.

Intressant är att man, i Danmark, har valt att utesluta stor del av mammografi som screeningsmetod. Detta började med en svensk studie från 1999, som visade att mammografi inte gjorde nytta och inte ökade bröstcanceröverlevnad. Peter Götzsche, på Nordic Cochrane Centre i Danmark, valde då att studera mammografi ytterligare, och resultatet från studien visade att det inte gick att dra någon slutsats huruvida nyttan med mammografin översteg riskerna. Sundhedsstyrelsen ansåg dock att kvinnor skulle massmammograferas vilket bidrog till att man idag använder mammografi på endast 20 % av danska kvinnor. Denna låga mammografiscreening gör att man enkelt kan jämföra de kvinnor som röntgats med mammografi, och de som inte har blivit röntgade. Resultatet visar att mammografi inte är anledning till ökad bröstcanceröverlevnad, utan att detta snarare beror på förbättrade behandlingsmetoder.

Nackdelen med mammografi är att den kan orsaka cancer genom joniserande strålning och mammografi påvisar även falskt alarm i 80 procent av fallen. Ett problem är också att det tryck som krävs för att genomföra mammografin, kan skada bröstvävnaden och på så vis riskera att eventuell cancer sprids. Detta gör att det är ineffektiv metod för upp till 50% av kvinnorna, främst de kvinnor som har täta bröst eller bröstinlägg. En intressant sak är också att man lätt överdiagnosticerar icke invasiv cancer, precis som man ofta överdiagnostiserar vid prostatascreening. Enligt Cochrane så innebär mammografi att om man regelbundet, i 10 års tid, undersöker 2 000 kvinnor, så kommer en av dem att ha nytta av det, då hon undgår att dö av bröstcancer. Samtidigt kommer 10 friska kvinnor att få felaktig bröstcancerdiagnos och således även bli onödigt behandlade med operation och kan då få helt eller delvis borttagna bröst. En del av dem får även strålbehandling och cellgiftsbehandling. Upp till 200 av friska kvinnor kan få falskt larm, vilket känslomässigt kan vara enormt påfrestande.

Problemet som också lyfts fram i artikeln, och som är en viktig aspekt, är att man får en kallelse till mammografi, utan att på något sätt bli informerad om vad det innebär. Det är så det går till med många saker i Sverige, allt från mammografi, vaccin och K-vitaminspruta m.m., att de presenteras som obligatoriska och självklara, utan att det framkommer någon som helst information om risker och biverkningar.

Ett alternativ till mammografi är thermografi, en helt ofarlig metod som mäter kroppens IR-strålning. Infraröd strålning (IR-strålning) är kroppens naturliga elektromagnetisk strålning, som påvisar olika temperaturskillnader. Thermografi handlar alltså om att avläsa kroppens egna IR-strålning för att på så vis se temperaturskillnad mellan olika partier.

IR-strålning ligger mellan våglängdsområdet 700 nm till 1 mm (strax över våglängder för synligt ljus). Termografi är lika naturligt som att ta ett vanligt kort, skapligt prismässigt, och har inga biverkningar eller risker. Det är enkelt att utföra och kräver egentligen ingenting från patienten, mer än att man behöver stå still en viss tid för att kroppen ska bli avkyld mellan fotograferingsserierna. Termografi är en svensk uppfinning och användes från början inom militären. Infraröd strålning upptäcktes av Sir Frederick William Herschel år 1800 och första värmekameran kom 1958. Kameran tillverkades av Svenska AGA, för Bofors. År 1965 kom den första kameran för kommersiellt bruk, en AGA 651.

Thermografi är ett spännande alternativ till mammografi och förändringar i vävnaderna kan påvisas redan 8-10 år innan det har bildats en tumör, detta genom att man kan se inflammatoriska partier och dess värmeökningar. Mammografi kan sedan användas vid de tillfällen då man bör undersöka vidare efter en termografiundersökning. På så vis undersöks inte friska personer med onödig strålning.

OBS! Precis som hos andra aktörer, så finns det de som är seriösa och de som är mindre seriösa. Ett tips är att gå till Ingemar och Peter Thid, som är otroligt duktiga och seriösa. De finns i Haninge, utanför Stockholm. Läs mer om: termografi

Källa: Tidsskriften Hälsofrihet nummer 4 2018

Hormonkurs med Marianne Arnström

2020 januari > måndag, januari-6-2020

Jag vill tipsa om Marianne Arnströms fantastiska kurser inom hormoner och hur du kan balansera upp dina hormoner. Vi hjälper dig gärna med labrixtester och balansering av hormoner, men vill uppmuntra till att lära mer om hormoner och hur det påverkar vår hälsa. Marianne är helt fantastisk och otroligt kunnig.

Läs mer om Marianne på hennes hemsida: Vitallyft
Läs mer om hormonell obalans:  Hormoner och signalsubstanser

Här ser du vårens kurser:

  • Strängnäs, 2020-03-28, 2020 – 03 – 28, 600 kronor
  • Stockholm, 2020-03-29, 9.30 – 16.30, 600 kronor
  • Dunker, Malmköping, 2020-03-30, 15.00 – 21.30, 600 kronor
  • Strömstad, 2020-04-25, 9.30 – 16.30, 600 kronor
  • Göteborg, Apple Hotel, 2020-04-26, 9.30 – 16.30, 600 kronor
  • Tvååker, utanför Varberg, 2020-05-24, 9.30 – 16.30 600 kronor 

Vad kostar labrixtest, hur fungerar ett labrixtest, och hur köper man labrixtest

2020 januari > fredag, januari-3-2020

Vid hormonell obalans, kan det var klokt att mäta sina värden innan man använder sig av progesteronkräm eller andra supplement. Fördelen med att mäta sina värden är att det blir tydligt var problemet ligger, samt även hur man bäst kan balansera upp den hormonella obalans som finns. Naturligtvis kan man testa sig fram genom att höja progesteron med bioidentisk progesteronkräm, men problemet är att man inte vet dosering och balans mellan östrogen och progesteron om man inte tar tester. Vanligtvis behövs högre doseringar (terapeutiska doser) vid låga progesteronvärden och då räcker inte den dos som rekommenderas som daglig dos. Det är också problematiskt med balansen mellan östrogen och progesteron, eftersom merparten av den kvinnliga befolkningen har lågt progesteron, och skapligt östrogen, och på så vis har en stark östrogendominans. För att korrigera dessa värden och balansen mellan dem, så behöver man korrekta provsvar som underlag. Det är också enkelt att följa upp behandling när man har ett provsvar att utgå ifrån.

Varför lågt progesteron och östrogendominans?

Allt fler kvinnor får lågt progesteron som följd av långvarig stress, då progesteron är förstadie till stresshormonet kortisol, och på så vis blir lågt när kortisolfrisättningen är högre än normalt. Östrogen och testosteron däremot, konverteras från DHEA i ett annat ben i samma cykel. Dessa är således inte lika känsliga mot stress, men påverkas också i längden, om alla värden blir låga. Vanligt vid hormonell obalans och symtom som PCOS, PMS, klimateriebesvär, inferilitet med mera, är att kortisol och östrogen ligger lägre än önskvärt och att progesteron ligger väldigt lågt. Östrogendominans är den vanligaste orsaken till dessa symtom och innebär att östrogen är för högt i förhållande till progesteron. I ett labrixtest mäter man dessa obalanser genom att mäta östrogen (E2) och progesteron, samt ratio (balans) mellan dem.   Obalans i kroppens östrogener Det är också klokt att mäta östrogener och dess balans. Man mäter då både E1, E2 och E3 samt ratio (balansen) mellan dem. Detta är extra viktigt som förebyggande åtgärd för att undvika bröstcancer men även för att korrigera högt kolesterol etc. Läs gärna mer om vikten av balans mellan östrogenerna: http://zarahssida.se/optimal-balans-kvot-mellan-ostriol-ostradiol-och-ostron/

Skillnad mellan salivtest och blodprov på hormoner

Salivtest (labrixtest) (eller blodspoots) är det mest tillförlitliga sättet för att mäta hormonnivåer då hormonhalter i saliv representerar den mängd hormon som levereras till kroppens receptorer. Mätning i serum representerar de hormonnivåer som eventuellt kan levereras till receptorer i kroppen vilket innebär att man mäter både aktiva och inaktiva hormoner, och på så vis får ett felaktigt värde.

Majoriteten av hormoner i blodet finns i en av två olika former: fria hormoner (5%) eller proteinbundna hormoner (95%). 95% av hormonerna i kroppen är proteinbundna medan endast 5% hormoner är fria och biologiskt aktiva. Saliv mäter de fria, biotillgängliga hormonnivåerna i kroppen, medan serum mäter proteinbundna, icke-biologiska hormonnivåer. Serummätning kan alltså visa totalvärde av hormoner, men påvisar inte vilka som är inaktiva respektive aktiva. Detta är också anledningen till att man kan mäta kortisol eller könshormoner och få ett provsvar som visar bra värden, när värdet egentligen är långt mycket lägre.

Hur fungerar labrixtest?

När blodet filtreras genom spottkörtlarna är inaktiva, bundna hormonkomponenterna för stora för att passera genom spottkörtlarnas membran. Endast de aktiva, obundna hormonerna kan passera genom membranet och in i saliven. Det som mäts i saliven är således det ”fria” eller biotillgängliga hormonet, och också det som kommer att levereras till receptorerna i kroppens vävnader. Att mäta inaktiva, bundna hormoner är otillförlitligt och väldigt undermåligt om man vill reda ut varför det finns besvär och hur man kan korrigera dem.

Endast salivprovning mäter topiskt doserade hormoner:

Skillnaden mellan fria och proteinbundna hormoner blir särskilt viktigt när man övervakar aktuell eller transdermal hormonbehandling såsom vid behandling av bioidentisk progesteronkräm eller liknande. Studier visar att denna typ av metod resulterar i ökade vävnadshormonnivåer (sålunda mätbara i saliv), men ingen parallell ökning av serumnivåer vilket återigen visar vikten av att mäta i saliv istället för i serum. Med anledning av ovan nämnda, så kan inte serumtest användas för att övervaka aktuell hormonbehandling. Kort förklarat så syns inte bioidentiska hormoner i provtagning med blod, utan det behöver testas i saliv.

Hur fungerar labrixtest?

Labrixtest mäter aktiva hormoner vid 4 tillfällen under dagen, och visar dygnskurva på kortisol, balans mellan östrogen och progesteron, balans mellan östrogener, testosteronnivåer, dygnskurva på melatonin (sömnhormon) samt värden på DHEA. Det går även att mäta signalsubstanser såsom serotonin, dopamin, noradrenalin, adrenalin, histamin, GABA, kreatin, glutamat, glycin och PEA (metabolit från fenylalanin med flera. Signalsubstanser mäts i urin.

Vad kostar labrixtest:

Labrixtest kostar olika beroende på vilka hormoner du önskar testa. Vanligtvis så hamnar kostnaden mellan 3000 och 5000 kronor, beroende på vilka hormoner du önskar testa. Det går alltid att anpassa kostnaden till patientens förutsättningar. Maila oss gärna på tidsbokning@zarahssida.se om du önskar hjälp att boka test eller konsultation.