Klimakteriet (övergångsfasen), högt testosteron, lågt östrogen och lågt progesteron

2019 mars > onsdag, mars-20-2019

Vid klimakteriebesvär så talas det nästan uteslutande bara om östrogen vilket är helt felaktigt. När det gäller hormoner så är det viktigt att förstå att allt hör ihop.

Långvarig stress ger lägre serotonin, som i sin tur ökar dopamin, vilket kan ge vallningar. Vid långvarig stress används det kroppsegna materialet (progesteron och DHEA) upp till produktion av stresshormon, vilket innebär att det inte räcker till könshormoner och de således blir låga. Hos många kvinnor som får klinateriebesvär är det alltså inte en fråga om klimakteriet i sig, utan ofta finns en obalans med långvarig stress, lågt kortisol och lågt serotonin, högt respektive lågt östrogen och lågt progesteron sedan tidigare. När man väl går igenom en patients sjukdomshistorik så synd detta väl, då det funnits hormonell obalans långt tillbaka i tiden även om det blivit mer påtagligt när klimakteriet tar vid.

Efter menopaus upphör progesteronproduktionen i äggstockarna och binjurarna tar över en stor del av produktionen av de andra könshormonerna vilket leder till ett ännu lägre progesteron och således större besvär.  Det är också vanligt att testosteron ligger högt då FSH, follikelstimulerande hormon, stiger för att, under en tid, stimulera ägglossning. FSH är förelöpare till testosteron och omvandlas till testosteron vid hög frtsättning.

För att kunna korrigera hormonella obalanser i klimakteriet/övergångsåldern så behövs korrekt mätning av hormoner genom mätning i saliv (labrixtest). Det räcker alltså inte med att endast undersöka östrogen och använda  östrogenplåster.  Även om det kan upplevas lindrande så är det symtomlindring som ställer till det ännu mer i längden eftersom det ökar den hormonella obalansen ytterligare. Det viktiga är att ta reda på orsaken till besvären och korrigera de obalanser som finns. Man bör inte heller mäta östrogen i blodprov utan i saliv, då blodprov är missvisande och visar både inaktiva och aktiva hormoner.

Om du önskar hjälp att mäta dina hormoner så kan du maila oss på tidsbokning@zarahssida.se.

PCOS och högt testosteron hos kvinnor – sänka ditt testosteron

2019 mars > onsdag, mars-20-2019

Jag skriver mycket om hormonell obalans och det intressanta men också komplexa, är  att alla hormoner hör ihop och på så vis påverkar varandra. Även signalsubstanser påverkar då tex serotonin blir lågt vid långvarig stress, vilket ger högt dopamin som kan ge vallningar m.m. som vi ofta tror är kopplade till lågt östrogen. Lågt serotonin minskar frisättning av kortisol vilket ger en ond cirkel och då behöver båda dessa korrigeras.

För att se eventuella problem så behöver man testa serotonin, Östrogen och progesteron samt kortisol via salivtest, labrixtest, då alla dessa är viktiga för kroppens serotonin- och kortisolinsöndring.

Vid PCOS har många kvinnor högt testosteron vilket beror på att det follikelstimulerande hormonet FSH, stiger för att stimulera ägglossning. Ägglossning sker inte på grund av framförallt lågt östrogen (även progesteron brukar ligga lågt), och när FSH hela tiden försöker stimulera ägglossning så ökar testosteron eftersom FSH är förelöpare till testosteron.

Med anledning av detta så bör man alltid testa progesteron, östrogen och testosteron samt gärna kortisol vid misstanke om högt testosteron, PCOS, ökad behåring m.m.

Det bästa sättet att sänka testosteron är att balansera upp alla hormoner så att progesteron och östrogen ligger bra samt se till att stärka binjurarna så att lågt kortisol blir normalt och inte längre påverkar könshormonerna på ett negativt sätt. Viktigt att inte stressa, att undvika stimuli från kaffe eller liknande, att äta ren och hälsosam mat etc

Om du önskar testa hormoner bör du alltid göra det i saliv eftersom blodprov både mäter inaktiva och aktiva hormoner medan saliv endast mäter de hormon som är aktiva. Om du önskar testa dina hormoner och få hjälp att sänka ditt testosteron så maila oss för bokning på tidsbokning@zarahssida.se

Stress och hormonell obalans i könshormoner med symtom som hormonell akne, PMS, PCOS, infertlitet m.m.

2019 mars > onsdag, mars-13-2019

Jag har tidigare skrivit om hur stress påverkar könshormoner och kan ge hormonell obalans, med symtom som hormonell akne, PCOS, PMS, infertilitet etc. Anledningen till att stress påverkar könshormoner på ett så negativt sätt, är att pregnenolon är förstadie till DHEA och progesteron som sedan omvandlas till både kortisol (stresshormon) och könshormoner. Vid långvarig stress så förbrukas således det material som i vanliga fall skall räcka till både stresshormon och könshormoner, och istället räcker det endast till att hantera stressen. Resultatet blir att alla värden blir låga, med lågt östrogen och lågt progesteron hos kvinnor och lågt testosteron hos män, särskilt efter 30-årsåldern då dessa hormoner inte produceras i lika hög mängd i det egna kroppsegna systemet. Se gärna bilden nedan för att se hur kolesterol utvecklas till progesteron och DHEA och sedan vidare till kortisol och könshormoner.

Hormonkarta

Läs mer om provtagning av hormoner i saliv (labrixtest): Salivtest på hormoner

Källa: Wikipedia

Signalsubstanser och depression

2019 mars > tisdag, mars-12-2019
Mild till måttlig depression är en av våra vanligaste sjukdomar, och i princip alla kliniska rapporter om humörrelaterade sjukdomar påvisar obalanser hos neurotransmitter som antigen grundorsak eller som symptom på depression och ångest. Att mäta och korrigera obalanser i neurotransmittorer är ett mycket effektivt tillvägagångssätt för att patienten ska bli helt symtomfri.

Kliniska symptom på humörsjukdomar kan grupperas i tre grundläggande kategorier:

A. Emotionell: Depression, nedsatt motivation, ointressen i social aktivitet, ångest
B. Kognitiv: Nedsatt koncentrationsförmåga, dåligt minne
C. Fysisk: Sömnlöshet, huvudvärk, trötthet, och smärta

Neurotransmittorer och dess obalans är förknippad med alla dessa grupper, och många individer upplever en kombination av symtom som ofta omfattar alla 3 kategorier.
Undersökning av de bakomliggande biokemiska egenskaperna påvisar ofta obalanser i två centrala neurotransmittorer, serotonin och noradrenalin. En störning i balansen eller i båda dessa neurotransmittorer kan resultera i humörförändringar.

Serotoninobalanser är förknippade med:

  • Dålig impulskontroll
  • Minskad aptit
  • Irritabilitet

    Norepinefrin obalanser är förknippade med:

  • Försämrad uppmärksamhet och minne
  • Minskad koncentrationsförmåga
  • Minskad socialisering
  • Ändrade tillstånd av upphetsning
Även om serotonin- och noradrenalinobalanser ofta är de främsta orsakerna vid humörstörningar, så kan dopamin-, GABA-, glutamat-, östrogen-, progesteron-, kortisol- och testosteronobalanser spela en signifikant roll vid humörstörningar.
Om du önskar mäta signalsubstanser/neurotransmittorer eller hormoner, så kan du maila oss på tidsbokning@zarahssida.se

Källa: www.labrix.com

References 1. http://www.cdc.gov/Features/dsDepression 2. http://www.gallup.com/poll/145868/chronic-health-conditions-prevalent-2010-2009.aspx 3. Akiskal HS. Mood disorders: introduction and overview. In: Kaplan HI, Sadock BJ, eds. Comprehensive Textbook of Psychiatry. 6th ed. Baltimore, Md: Lippincott, Williams & Wilkins; 1995:1067-1079. 4. Grossman F, Potter WZ. Catecholamines in depression: a cumulative study of urinary norepinephrine and its major metabolites in unipolar and bipolar depressed patients versus healthy volunteers at the NIMH. Psychiatry Res. 1999 Jul 30;87(1):21-7. 5. Gonzales GF, Carillo C. Blood serotonin levels in postmenopausal women: effects of age and serum oestradiol levels. Maturitas. 1993;17:23-9. 6. Kaura V, et al. The progesterone metabolite allopregnanolone potentiates GABAa receptor-mediated inhibition of 5-ht neuronal activity.  Eur Neuropsychopharm. 2007; 17: 108-15.

PMS och neurotransmittorer – signalsubstanser

2019 mars > tisdag, mars-12-2019
PMS kännetecknas ofta genom att patienten har ett svängande humör, irritabilitet, låg energi och dålig sömn och även om det är viktigt att titta på hormoner när man tar itu med PMS, så kan symtomen både innebära hormonell obalans och obalans i neurotransmittorer.
Många kvinnor har svårare former av PMS och anledningen till det brukar vara deras nivåer av neurotransmittorer. Förhållandet mellan hormoner och hjärnans kemi kan i hög grad påverka de symtom som kvinnan upplever under sina menstruationscykler. När det inte finns optimala nivåer av neurotransmittorer så kan deras hormonella motsvarigheter förbättra eller sensibilisera deras aktivitet och produktion.
Ovariehormoner, inklusive progesteron och östrogen, påverkar neurotransmittoraktiviteten väldigt kraftfullt. Östrogen är överrepresenterat under kvinnans första cykelhalva, även kallad follikelfasen, i menstruationscykeln med nivåer som stiger successivt fram till ägglossning sker. Östrogen ökar produktion och synaptisk koncentration av serotonin såväl som serotoninreceptornivåer. Således möjliggör östrogenökningen en efterfrågan på ökad tillgänglighet av serotonin för att upprätthålla ett positivt humör. Detta väsentliga samband mellan östrogen och serotonin blir optimalt endast när kroppens serotoninproduktion och serotoninlagring av serotonin är tillräcklig.Förutom att vara kopplat till serotonin, så tjänar östrogen som en dopaminmodulator, vilket ökar aktiviteten av dopamin, vilket är väsentligt för kognitions- och motivationsdrift. Låga nivåer av dopamin, i kombination med låga nivåer av serotonin, kan påverka fokus och kognition negativt utöver att påverka humör.et på ett negativt sätt.

Progesteron är en nyckelkomponent i en hälsosam menstruationscykel, precis som östrogen, och progesteron börjar stiga efter ägglossning i cykelns andra hälften, under den så kallade lutealfasen. Progesteron är en GABA-synergist och stimulerar aktiviteten i humör och ångestreglerande neurotransmittor. Störningar i GABA- eller progesteronnivåer kan bidra till symtom som ångest, oro, minskad sömnkvalitet m.m. Mycket av progesterons effekt på neurotransmittorer medieras genom sin primära metabolit (allopregnanolon), som är en potent modulator av GABA-receptorer, vilket har samma målreceptorer som bensodiazapener, såsom Xanax. Precis som att östrogenets förhållande till serotonin endast fungerar när kroppens produktion och lagring av serotonin är tillräcklig, så kräver progesteron en adekvat produktion och lagring av GABA. Även om östradiol, progesteron, serotonin och GABA är de primära ämnen vid PMS så är det nödvändigt med en omfattande utvärdering av könshormoner, kortisol och neurotransmittorer.
Om du önskar testa neurotransmittorer (urin) eller hormoner (saliv), så kan du maila oss på tidsbokning@zarahssida.se

Konverteringsvägar för neurotransmittorer

Mätning av neurotransmittorer

Källa: www.labrix.com
References: 1. Archer JSM. Estrogen and mood change via CNS activity. Menopausal Med. 1999;7(4):4-8. 2. McKuen BS, Alves BS. Estrogen action in the central nervous system. Endocrin Rev .1999;20:279-307. 3. Amin, Z., Canli, T., Epperson, C.N., 2005. Effect of Estrogen-Serotonin Interactions on Mood and Cognition. BehavCogn Neurosci Rev 2005 4:43, 50-51 4. Shi, Q., Roldan, E.R., 1995. Evidence that a GABAA-like receptor is involved in progesterone-induced acrosomal exocytosis in mouse spermatozoa. doi: 10.1095/ biolreprod52.2.373 Biology of Reproduction February 1, 1995 vol. 52 no. 2 373-381 5. Bitran, D., Hilvers, R.J., Kellogg, C.L., 1991. Anxiolytic effects of 3a-hydroxy-5a[b]-pregnan-20-one: endogenous metabolites of progesterone that are active at the GABAA receptor. Brain Research, Volume 561, Issue 1, 4 October 1991, Pages 157–161 6. Kaura V, et al. The progesterone metabolite allopregnanolone potentiates GABAa receptor-mediated inhibition of 5-ht 7. Jacobs E. and Esposito M. Estrogen shapes dopamine –dependent cognitive processes: Implications for women’s healt. J Neurosci. 2011 Apriol 6; 31 (14): 5286-5293. 8. Joffe H. and Cohen L. Estrogen, serotonin and mood disturbance: Where is the therapeutic bridge? Society of Biological Psychiatry 1998.

Signalsubstanser och missbruk

2019 mars > tisdag, mars-12-2019
Substansmissbruk och missbruk kan givetvis bero på många olika saker, men generellt så kan man säga att ett missbruk utvecklas som en följd av att individen ändrar sin neurokemi med kemikalier och beteenden som efterliknar eller förbättrar effekterna av neurotransmittorer. Kort förklarat så kan man säga att missbruk är ett sätt att få samma reaktioner i kroppen, som annars återfås utav signalsubstanser. Missbruk uppfyller ett begär som sannolikt är resultatet av en underliggande fysiologisk obalans vilket man tex talar mycket om vid sockerberoendeproblematik.

Vetenskapliga studier visat att även kortsiktigt kemiskt beroende kan förändra nivåerna av dopamin, serotonin och/eller GABA i kroppen vilket leder till förlust av de funktioner som vi behöver för att må bra. Symtom som kan uppstå är minnessvårigheter, brist på sömn, humörsvängningar, agitation, ångest, depression, ilska och/eller rädsla m.m. Vanliga missbruk är nikotin, snus och alkohol samt flertalet receptbelagda läkemedel. Att ta itu med neurotransmittorobalanser är många gånger nyckeln till att få en god behandling vid missbruk av substanser. Merparten av de substanser som missbrukas ger ökade dopaminnivåer, då dopamin frigörs som svar på belöning.  Dopamin är närvarande i hjärnans områden som reglerar rörelse, känslor, kognition, motivation och känslor av belöning. Användning av substanser såsom snus och rökning ger även en kortisolökning, vilket kan ses i kortisoltester med saliv.

Som en förklaring till substansernas enorma kraft, så kan kokain, amfetamin och metamfetamin förstärka effekterna av dopamin upp till 2 till 10 gånger mer än vid vanliga dagliga aktiviteter. Det ger således ett enormt påslag, som sällan går att erhålla på vanligt vis.
Det är också denna enorma kraft, som ger motivation till att kontinuerligt söka stimulering via substansanvändning vilket orsakar långvariga förändringar i hjärnstrukturen. Kontinuerlig användning kan resultera i både minskad dopaminproduktion och en minskning av antalet dopaminreceptorer. Detta förklarar varför missbrukar så småningom behöver mer och mer av ämnet för att nå den belöning de söker.

Identifiering och korrigering av obalanser i neurotransmittorer är ett viktigt steg i detta, med närings- och aminosyraterapier som stöder regenerering av neurotransmittorvägar.
Om du önskar mäta neurotransmittorer (urin) eller hormoner (saliv) så kan du maila oss på: tidsbokning@zarahssida.se
Källa: www.labrix.com
References 1. http://www.drugabuse.gov/publications/science-addiction/drugs-brain 2. Di Chiara G, Imperato A. Drugs abused by humans preferentially increase synaptic dopamine concentrations in the mesolimbic system of freely moving rats. Proc Natl Acad Sci 85:5274-5278, 1988. 3. Fiorino DF, Phillips AG. Facilitation of sexual behavior and enhanced dopamine efflux in the nucleus accumbens of male rats after D-amphetamine behavioral sensitization. J Neurosci 19:456-463, 1999. 4. Di Chiara G, Tanda G, Cadoni C, Acquas E, Bassareo V, Carboni E. Homologies and differences in the action of drugs of abuse and a conventional reinforcer (food) on dopamine transmission: an interpretive framework of the mechanism of drug dependence. Adv Pharmacol 42:983-987, 1998.

Binjureutmattning och signalsubstanser – neurotransmittorer

2019 mars > tisdag, mars-12-2019
En traditionell förklaring av binjureutmattning är en förändrad utsöndring av binjurehormon som ofta börjar med förhöjda kortisolnivåer, men vanligtvis mynnar ut i en minskad totalproduktion och / eller förändring i det dagliga mönstret av kroppens kortisolproduktion. För att bedöma hur det står till med utmattningen bör man undersöka HPA-axeln, kortisol i salivtester, samt gärna även neurotransmittorer/signalsubstanser. Kortisol- och steroidhormoner produceras i binjurebarken medan katekolaminer (noradrenalin, adrenalin och dopamin) inklusive adrenalin, noradrenalin och en mycket liten mängd dopamin produceras i binjurmedulla. Dessutom påverkas binjurarnas effekt av serotoninproduktionen, och serotoninnivåerna påverkas i sin tur av binjurfunktionen. Man bör således alltid utreda hela systemet för att erhålla en bra bild av var besvären ligger.

När det utlöses en stressrespons så stimuleras HPA-axeln så att den producerar kortisol och DHEA, och adrenomedullära hormonsystemet initierar produktion av noradrenanlin och adrenalin. Initialt tenderar dessa neurotransmittornivåer att vara förhöjda, vilket ofta orsakar en ökning av hämmande neurotransmittorer, såsom GABA. Detta ser man vid utmattning, då kortisol  och serotonin ligger högt till en början och då är GABA och DHEA också högt, då dessa försöker lugna kroppen. Senare utarmas systemet vilket innebär att både kortisol, serotonin istället blir låga. Dessutom krävs kortisol vid omvandling av noradrenalin och adrenalin, så obalanser i kroppens kortisolnivåer, kronisk stress, orsakar en obalans i förhållandet mellan dessa två neurotransmittorer.

Det finns ett dynamiskt förhållande mellan kortisol och serotonin, där friska binjurefunktioner är beroende av ett balanserad serotonin medan serotonin är beroende av balanserad binjurefunktion. Serotonin är involverad i hypotalamisk stimulans för att underlätta hypofysfrisättning av ACTH, vilket i sin tur är nödvändigt för frisättning av kortisol och DHEA.
Otillräckliga nivåer av serotonin kommer således att bidra till en otillräcklig frisättning av kortisol. Eftersom kroppen fortsätter att kräva kortisol kommer trycket på serotoninproduktionen bidra till att producera ACTH som kan leda till utarmning av serotoninnivåer. Det är också viktigt att ha kortisol i rätt balans, för att kunna producera sköldkörtelhormoner i korrekt mängd samt även vid tex behandling av levaxin då ökad mängd sköldkörtelhormoner ökar kraven på energiproduktionen, vilket innebär att man behöver kunna producera korrekta mängder av kortisol för att möta den ökade efterfrågan. Detta är anledningen till att de som erhåller levaxinbehandling inte får effekt om de inte samtidigt har en binjureutmattning med nedsatt kortisolproduktion.

Stress hämmar även omvandling av tryptofan till 5-HTP, vilket är det viktigaste konverteringssteget vid produktion av serotonin.Patienter som lider av nedsatt binjurefunktion klagar vanligen på utmattning och kan också uppleva sömnstörningar, viktförändringar, ökat salt och/eller sockerbehov, allergier, ångest, nervositet, lågt blodtryck och många andra symtom. De neurotransmittorobalanser som uppstår vid obalans i kortisolproduktionen kan orsaka eller förhöja dessa symtom.

Om du önskar testa dina nivåer av signalsubstanser/neurotransmittorer (urin) eller hormoner (salivtest) så kan du maila oss på tidsbokning@zarahssida.se

References 1. Head KA, Kelly GS. Nutrients and botanicals for treatment of stress: Adrenal fatigue, neurotransmitter imbalance, anxiety and restless sleep.  Alt Med Rev. 2009; 14(2)-114-140. 2. Heilser LK, et al. Serotonin activates the hypothalamic-pituitary-adrenal axis via serotonin 2 C receptor stimulation. J Neurosci. 2007;27:6956-64. 3. Lieberman, Michael PhD, Marks, Allan MD. Basic Medical Biochemistry: A Clinical Approach. Philadelphia: Wolters  Kluwer. 2013.
Källa: www.zarahssida.se och www.labrix.com

Östrogendominans, lågt progesteron och hormonell obalans

2019 mars > tisdag, mars-12-2019
Östrogendominans beror inte på cirkulerande östrogen i kroppen, utan snarare på förhållandet mellan östrogen och progesteron. Det intressanta är att, i motsats till dagens sätt att se på hormonell obalans, så beror många klimaterierelaterade symptom och PMS inte på östrogenbrist, utan snarare på östrogendominans. Detta innebär att det inte bara är viktigt att östrogen och progesteron ligger korrekt var för sig, utan att balansen mellan dem också är korrekt. Man bör ha upp till 500 gånger mer progesteron än östrogen, så det ställer såklart till det när många av oss har lika mycket östrogen som progesteron.

Östrogenhalten minskar givetvis med åldern (ca 40-60% vid klimakteriet) så är det relevanta att progesteronnivåerna sänks med cirka 90% i klimakteriet vilket ställer till det rejält. Många kan även ha låga nivåer av progesteron tidigare i livet, då progesteron är förstadie även till stresshormon och ofta blir lågt vid stress.

Typiska symptom på östrogen dominans är

Östrogen dominans, både hos män och kvinnor, utvärderas genom mätning av progesteron och östradiolnivåer i saliv, samt genom mätning av proportionerna mellan progesteron och östradiol (Pg / E2). Optimala Pg / E2-referensvärden har tagits fram utifrån kliniskt arbete och undersökning av John R. Lee, MD.

  • Humörsvängningar
  • Irritabilitet
  • Depression
  • Oregelbunden menstruation
  • Ökad ansiktsbehåring
  • Vaginal torrhet samt känsliga slemhinnor
  • Vattenretention
  • Minskad libido
  • Huvudvärk
  • Trötthet
  • Diffus värk och smärta
  • Viktminskning framförallt på höfter, lår och buk
  • Sömnstörningar (sömnlöshet, mindre REM-sömn)
  • Fibrocystiska bröst
  • Osteoporos
  • Minnessvårigheter
  • Brist på koncentration
  • Torr, tunn, skrynklig hud
  • Håravfall

Källa: www.labrix.com och www.zarahssida.se

Önskar du mäta dina hormoner så gör du det bäst i salivtester: Salivtester för hormonell mätning

Kronisk stress (binjureutmattning) och hormonell obalans (lågt progesteron, testosteron och östrogendominans)

2019 mars > tisdag, mars-12-2019
Stress kan vara fysisk, mental, emotionell och miljömässig och kan vara både positiv och negativ. Hormoner såsom kortisol och DHEA som frisätts från binjurarna, utgör en integrerad del av det fysiologiska försvaret mot stress. Idag utsätts vid för stress från många håll och detta tillstånd av konsekvent stress ökar trycket på binjurehormoner och resulterar ofta i hormonell dysregulering.

Pregnenolon är ett förstadie  till alla steroidhormoner, inklusive kortisol, DHEA, östradiol, progesteron och testosteron, och är avgörande i kroppens strävan att behålla tillräckliga kortisolnivåer under perioder med kronisk och konsekvent stress. Pregnenolon bildas av kolesterol och utvecklas sedan vidare antingen till progesteron eller DHEA. Kort förklarat kan man säga att långvarig stress gör att pregnenolon används till att producera kortisol i så höga mängder, att resterande hormoner som ska bildas inte längre kan bildas korrekt.
Östrogendominans behöver inte nödvändigtvis betyda att östrogen ligger högt, utan är ett tillstånd där östrogen ligger högre än progesteron i kroppens vävnader. Det finns många situationer och tillstånd som kan bidra till denna obalans/ökade östrogenproduktion, såsom exponering för zenoöstrogener, stort intag av fytoöstrogener och minskad progesteronproduktion. Eftersom kroppen kan omvandla progesteron till kortisol, resulterar ökad stress (och en högre efterfrågan på kortisol) ofta i minskad progesteronproduktion, vilket förvärrar obalansen mellan östrogenerna och progesteron. Östrogendominans kan förbättras med hjälp av bioidentisk progesteronkräm, zink (då östrogendominans många gånger kan bero på högt koppar), frånvaro av xenoöstrogener och fytoöstrogener, minskad vikt om det förekommer övervikt samt minskning av stressorer.

Det bästa är alltid att testa hormonvärden med salivtester, så att man vet exakt hur balansen ser ut och på så vis kan korrigera hormonell obalans på ett personligt anpassad sätt: Salivtest på hormoner
References 1. Adrenal Fatigue: The 21st Century Stress   Syndrome. Wilson JL. 2001 Smart Publications.

Lågt testosteron, metabolt syndrom och insulinresistens

2019 mars > tisdag, mars-12-2019

Minskande testosteronnivåer ses vanligen hos män, och suboptimala eller låga testosteronnivåer är ofta associerade med åldrande. Denna typ av minskning i manliga hormoner kallas för andropause eller manligt klimaterie och motsvarar kvinnans klimaterie med minskad ovarieproduktion av östrogener och minskade progesteronnivåer.

Testosteron är ett viktigt anaboliskt hormon hos människor, som är viktig för både fysisk och psykisk hälsa. Det ökar energi, förhindrar trötthet, hjälper till att upprätthålla normal sexdrift, ökar styrkan hos alla strukturella vävnader såsom hud / ben / muskler och hjärtat samt förhindrar depression och mental utmattning. Testosteronbrist är ofta förknippad med symtom som nattlig svettning, insulinresistens, erektil dysfunktion, låg sexlust, minskad mental och fysisk förmåga, lägre ambition, förlust av muskelmassa och viktökning i midjan. Den främsta orsaken till denna ökning är visceralt fett, inte alltför stort subkutant fett. De viscerala fettcellerna är de mest insulinresistenta cellerna i människokroppen. De har överskott av hormonbindande receptorer för kortisol och androgen och minskade receptorer för insulin.

Ovan nämnda innebär att hormonnivåerna kan bidra till insulinkänslighet, genom att kortisol- och insulinnivåer stiger när progesteron, tillväxthormon och testosteron minskar. Den viscerala fettcellen med dess ökade receptorer, blodtillförsel och innervering börjar således att samla mer fett i form av triglycerider. Detta är en ond cirkel som, om den inte behandlas med med naturlig hormonbalansering, leder till bukfetma, diabetes och höga kolesterolnivåer dvs metaboliskt syndrom.

Stresshantering, motion, rätt näring, kosttillskott (särskilt zink och selen) och androgenersättningsterapi (kontroversiell vid prostatacancer) har alla visat sig öka androgenhalterna hos män och hjälpa mot symptom. Det viktiga är att veta hur mycket testosteron som krävs för varje enskild man och för att mäta det, så använder man sig av salivtester.  Fritt testosteron kan också beräknas i serum med användning av totalt testosteron, SHBG och PSA nivåer. Med dessa nivåer kan man beräkna fritt testosteron-index (FTI). Det normala FTI-intervallet är 0,7-1,0. Om FTI är under 0,7 bör testosteronbehandling initieras. Innan testosteronbehandling initieras måste PSA-nivån ligga inom det förväntade området och inte ligga för högt. Det finns inga bevis på att testosteron ökar risken för prostatakörtelcancer men om cancer har utvecklats kan testosteron påskynda tillväxten.

Om du önskar mäta testosteron i salivtester, så kan du boka tid och läsa mer via länken: Mätning av hormoner i saliv

Källa: www.labrix.com

DHEA och kortisolnivåer vid binjureutmattning

2019 mars > tisdag, mars-12-2019

Labrix har gjort omfattande litteratursökning för att kasta ljuset på förvirringen kring DHEA / Cortisol-förhållandt vid binjureutmattning. De två huvudsakliga binjurehormonerna kortisol och DHEA utsöndras från separata ställen i binjurebarken. Detta blir särskilt relevant vid analys av fyra timmars kortisolmätning och DHEA.

Kortisol produceras i zona fasciculata medan DHEA produceras i zona reticularis och dessa två separata fack har ingen koppling till varandra, utan de kommunicerar via hjärnan (HPA-axeln) via ACTH. Det betyder att hypotalamus och hypofysen bestämmer dessa hormoners hormonnivåer. Det är absolut nödvändigt att stödja båda dessa eller komplettera med båda hormonerna för att erhålla fullgott resultat. Det finns felaktig tro om att de båda hormonerna stödjer varandra enskilt men det stämmer inte, så de behöver således korrigeras var för sig.  DHEA mäts genom salivtest hos labrix. Källa: www.labrix.com

Om du önskar veta mer om salivtestning på hormoner, så kan du maila oss på tidsbokning@zarahssida.se

Dysfunktion i HPA-axeln vid binjureutmattning

2019 mars > tisdag, mars-12-2019
Dysfunktion av HPA-axeln (hypotalamus-hypofys-adrenal) kallas vanligen för binjureutmattning, och innebär en förändring av stressresponsen vilket resulterar i en dysregulering av stresshormoner. Det man främst kan se är en förändring i mängden och / eller dygnsmönstret av adrenalhormonsekretion, såsom kortisol och DHEA.

Effekten av stress på HPA-axeln är ett vanligt hälsoproblem som påverkar människor i alla åldrar, kön och bakgrunder. De som upplever HPA-axel-dysregulering är vanligtvis väldigt trött, men upplever trots det sömnbesvär och svårighet att slappna av. Vanliga symtom är även viktförändringar, ökat salt och / eller sockerbehov, ökade allergiska besvär, ångest, nervositet, blodtrycksförändringar och många andra symtom.

HPA-axel-dysfunktion är resultatet av kontinuerlig eller akut stress och kan börja plötsligt, som resultat av perioder av långvarig, upprepad stress. Det spelar ingen roll om det är positiv eller negativ stress och stressen inkluderar fysisk stress såsom skada, dålig kost, operation eller sjukdom, tobak / alkoholberoende etc. emotionell stress såsom skilsmässa, dödsfall, ansträngande arbetsförhållanden, ny bebis/graviditet, ekonomisk osäkerhet, etc. samt även miljöbelastningar såsom kemisk förorening av luft, vatten, mat etc.

Man identifierar en dysfunktion genom att mäta kortisolnivåer i saliv,  vilket är ett enkelt icke-invasivt och bekvämt sätt att kvantifiera kortisolnivåerna och identifiera dysreglering i dygnskortisolmönster.
Läs mer om mätning av hormoner i saliv: Saliv vs serum 
Läs mer om testning av neurotransmittorer/signalsubstanser i urin: Testa neurotransmittorer

Källa: www.labrix.com och www.zarahssida.se

Om du vill veta mer om labrix eller göra ett labrixtest så kan du maila oss på: tidsbokning@zarahssida.se

Mätning/provtagning av hormoner i saliv (labrixtest) vs blod (serum)

2019 mars > tisdag, mars-12-2019
Salivprovning (labrixtest) har visar sig vara det mest tillförlitliga sättet för att mäta hormonnivåer då hormonhalter i saliv noggrant representerar mängden hormon som levereras till receptorer i kroppen. Mätning i serum representerar de hormonnivåer som eventuellt kan levereras till receptorer i kroppen och mäter således både aktiva och inaktiva hormoner, vilket ger ett felaktigt värde. Kliniskt är det mycket mer relevant att testa mängden hormoner som levereras till vävnadsreceptorer, eftersom detta är en återspegling av kroppens aktiva hormonnivåer.

Majoriteten av hormoner i blodet finns i en av två olika former: fria hormoner (5%) eller proteinbundna hormoner (95%). 95% av hormonerna i kroppen är proteinbundna medan endast 5% hormoner är fria och biologiskt aktiva. Saliv mäter de fria, biotillgängliga hormonnivåerna i kroppen, medan serum endast mäter proteinbundna, icke-biologiska hormonnivåer. Därför är serum en mycket mindre noggrann mätning än mätning för saliv, då du önskar bedöma funktionella hormonnivåer.

Saliv mäter ”obundna” biologiskt aktiva eller fria hormonnivåer i kroppen:

När blodet filtreras genom spottkörtlarna är de bundna hormonkomponenterna för stora för att passera genom spottkörtlarnas membran. Endast de obundna hormonerna kan passera genom membranet och in i saliven. Det som mäts i saliven anses vara det ”fria” eller biotillgängliga hormonet, och också det som kommer att levereras till receptorerna i kroppens vävnader.

Serum mäter ”proteinbundna” biologiskt inaktiva hormonnivåer i kroppen:

För att steroidhormoner ska detekteras i serum behöver de vara bundna till cirkulerande proteiner. I detta bundna tillstånd passar de inte in i kroppens receptorer och kan på så vis inte att levereras till kroppens vävnader. De anses således vara inaktiva eller ej biotillgängliga.

Endast salivprovning mäter topiskt doserade hormoner:

Skillnaden mellan fria och proteinbundna hormoner blir särskilt viktigt när man övervakar aktuell eller transdermal hormonbehandling såsom vid behandling av bioidentisk progesteronkräm eller liknande. Studier visar att denna typ av metod resulterar i ökade vävnadshormonnivåer (sålunda mätbara i saliv), men ingen parallell ökning av serumnivåer vilket återigen visar vikten av att mäta i saliv istället för i serum. Med anledning av ovan nämnda, så kan inte serumtest användas för att övervaka aktuell hormonbehandling.

Om du önskar utföra ett labrixtest på saliv, så kan du maila oss: tidsbokning@zarahssida.se

Provtagning av neurotransmittorer / signalsubstanser i urin

2019 mars > tisdag, mars-12-2019

Många undrar om det går att testa neurotransmittorer/signalsubstanser och det går utmärkt att testa, så länge man testar i urin. I mina tidigare svar har jag uttryckt osäkerhet kring provtagning av signalsubstanser vilket beror på att testning i blod inte blir korrekt. Signalsubstanser kan variera under dygnet vilket gör det svårt att mäta i blodprover jämfört med urin.

Labrix är världsledande inom provtagning i urin (signalsubstanser/neurotransmittorer)  och saliv (hormoner). Labrix använder sig av en HPLC Triple Quadrupole MS / MS-teknik som har visat sig vara den känsligaste och mest noggranna metoden för mätning av neurotransmittorer i urin. Labrix-testning ger högre känslighet och starkare resultatreproducerbarhet än vad som har varit tillgängligt genom andra metoder.

Varför testa neurotransmittornivåer?

Neurotransmittorer är hjärnkemikalier som underlättar överföringen av signaler från en neuron till nästa över en synaps.

Neurotransmittorer arbetar med receptorer i hjärnan för att påverka och reglera ett brett spektrum av processer såsom mentala prestationer, känslor, smärtor och energinivåer. Neurotransmittorer fungerar främst i det centrala nervsystemet (CNS), är hjärnans kemiska budbärare och underlättar kommunikationen mellan kroppens körtlar, organ och muskler. Många kliniska studier har visat att otillräcklig neurotransmittorfunktion har ett djupt inflytande på övergripande hälsa och välbefinnande. I själva verket är obalanser i vissa neurotransmittorer associerade med de flesta av de vanligaste symtom och tillstånd som ses idag. Exempel är:

  • Humörstörningar
  • Depression
  • Ångest
  • Adrenal dysfunktion (binjureutmattning)
  • Trötthet
  • Sömnlöshet
  • ADD
  • ADHD
  • Kognitiv förmåga
  • Addiction och dependence
  • Hormnell obalans/östrogendominans; E2-dominans, E2-brist
  • Låg androgenlösning av aptitkontroll
  • Insulinresistens

Mycket av de saker som kroppen utsätts för kan ställa till det i balansen mellan neurotransmittorer, såsom intag av bioaktiva ämnen som koffein, alkohol och nikotin och många av de mediciner som används för att hantera dessa tillstånd samt vissa kolesterolsänkande läkemedel. Dessa substanser och mediciner kan bidra till utarmning av neurotransmittorer. Vid korrekt funktion har neurotransmissionssystemet naturliga kontroller och depåer i form av excitatoriska och hämmande neurotransmittorer. Dessa klassificeras enligt deras effekter på postsynaptiska membraner. Excitatoriska neurotransmittorer orsakar depolarisering av membranet och främjar en åtgärdspotential. Hämmande neurotransmittorer orsakar hyperpolarisering och deprimerar eller hämmar en åtgärdspotential. Enkelt förklarat så finns det neurotransmittorer som hämmar och neurotransmittorer som aktiverar och denna balans behöver vara korrekt.

Det är särskilt viktigt att förstå att det finns agonistiska / antagonistiska samband mellan neurotransmittorerna och binjurhormoner och könshormoner. Förändringar i könshormoner och binjurehormoner kan leda till obalanser även hos neurotransmitter. Samtidigt påverkar obalanser hos neurotransmittorer hormonproduktion och funktion som exempelvis genom att serotonin blir lågt vid binjureutmattning. Testning av både neurotransmittorer och hormoner ger en övergripande bild av kroppens funktionella neuroendokrina status och visar ytterligare faktorer som kan bidra till symtom. Det är också viktigt att känna till att symtom på lågt serotonin inte behöver bero på lågt serotonin utan att symtombilden lika gärna kan bero på lågt noradrenalin, adrenalin och/eller lågt dopamin.

Neurotransmittortestning kan vara tillämplig på både manliga och kvinnliga patienter.

Nedan följer en översikt över sex viktiga neurotransmittorer och deras respektive roller under olika symtomatiska tillstånd.

SEROTONIN är en viktig neurotransmittor som är inblandad i reglering av sömn, aptit och aggression. Serotoninobalans är en vanlig bidragsgivare till humörproblem, och farmakologiska medel som förändrar serotoninnivåerna är bland de vanligaste läkemedel som ordineras för ångest och depression. Hög stress, otillräckliga näringsämnen, fluktuerade hormoner och användning av stimulantmedicin eller koffein kan bidra till uttömningen av serotonin över tid. När serotonin ligger lågt så ses symtom som depressioner, ångest, oro, obsessiva tankar och beteenden, ökat kolhydratbehov, PMS, svårigheter med smärta och sömnstörningar m.m.

GABA är den huvudsakliga hämmande neurotransmittorn som finns i CNS och är därför viktig för att balansera excitatorisk verkan hos andra neurotransmittorer. Höga nivåer av GABA kan vara ett resultat av excitatorisk överbelastning, eller en kompensationsmekanism för balansering av överskott av excitatorisk neurotransmittoraktivitet. Dessa höga nivåer resulterar i en ”lugnande” åtgärd som kan bidra till trög energi, känslor av sedering och dimmigt tänkande. Låga GABA-nivåer är associerade med dysreglering av adrenal stress-responsen. Utan den inhiberande funktionen hos GABA, är impulsiv beteende ofta dåligt kontrollerad, vilket bidrar till ett antal oroliga och / eller reaktiva symptom som är kopplade till dålig impulskontroll. Alkohol såväl som bensodiazepinläkemedel påverkar GABA-receptorer och imiterar effekterna av GABA. Även om dessa ämnen inte orsakar en ökning av GABA-nivåer, kan förståelsen av deras mekanism ge oss ytterligare inblick i effekterna av GABA. Vid långvarig stress syns ofta högt GABA, som ett tecken på att den försöker lugna ner kroppen.

DOPAMIN är i stor utsträckning ansvarig för reglering av belöningssystemet, minnet och den motoriska styrningen. Dess funktion skapar både inhiberande och excitatorisk verkan beroende på den dopaminerga receptorn den binder till. Minnesproblem är vanligt vid högt dopamin medan depression ofta ses vid låga dopaminnivåer. Koffein och andra stimulanser, till exempel läkemedel för ADD / ADHD, förbättrar ofta fokus genom att öka dopaminfrisättningen, även om kontinuerlig stimulering av denna frisättning kan dämpa dopamin över tiden. Vanliga symptom som är förknippade med låga dopaminnivåer kan vara minskad förmåga med motorisk styrning, begär/cravings, tvångstankar, förlust av tillfredsställelse och beroendeframkallande beteenden inkludrat användning av droger och alkohol, rökning av cigaretter, spelande och överätning. Dessa åtgärder år ofta ett omedvetet försök att självmedicinera, för att finna den tillfredsställelse som inte förekommer naturligt i kroppen. Förhöjda dopaminnivåer kan bidra till hyperaktivitet eller ångest och har observerats hos patienter med schizofreni. Högt dopamin kan också relateras till autism, humörsvängningar, psykos och uppmärksamhetsstörningar. L-DOPA (ec mucana) är en föregångare till dopamin och används terapeutiskt för låga dopaminbetingelser, såsom Parkinsons sjukdom. Dessa mediciner kan orsaka höjningar i dopamin.

NOREPINEPHRINE, även kallad noradrenalin, är en excitatorisk neurotransmittor som produceras i CNS, samt ett stresshormon som produceras i binjurebarken. Noradrenalin är involverad i en mängd olika åtgärder, inkluderat uppmärksamhet, fokusering, reglering av hjärtfrekvens, påverkan av blodflödet och undertryckande av inflammation. Den är involverad i  upphetsning genom att förbereda kroppen för handling, då genom att vidarebefordra meddelanden i det sympatiska nervsystemet som en del av det autonoma nervsystemets kamp-eller-flygrespons. Höga nivåer av noradrenalin är ofta kopplade till ångest, stress, förhöjt blodtryck och hyperaktivitet, medan låga nivåer är förknippade med brist på energi, fokus och motivation.

EPINEPHRINE, bättre känd som adrenalin, syntetiseras från noradrenalin i både CNS och i adrenal. Det är en exciterande neurotransmittor som, tillsammans med noradrenalin, reglerar muskelkontraktion, hjärtfrekvens, glykogennedbrytning, blodtryck samt att den har en starkt inblandad i kroppens stressrespons. Förhöjda nivåer av adrenalin ses ofta vid hyperaktivitet, ADHD, ångest, sömnproblem och låg binjurefunktion/binjureutmattning. Med tiden kan kronisk stress och stimulering utarma adrenalindepåer vilket leder till trötthet, depression, otillräcklig kortisolproduktion, kronisk stress, dålig återhämtning från sjukdom, yrsel och mer.

GLUTAMATE, glutamat, är en excitatorisk neurotransmittor och anses vara den mest rikliga neurotransmittorn i nervsystemet. Glutamat är involverad i de flesta aspekterna av normal hjärnfunktion, inkluderat kognition samt minne och lärande. Höga nivåer av glutamat kan orsaka excitotoxicitet, en process där nervceller skadas av överdriven stimulering och förhöjda glutamatnivåer är vanligtvis förknippade med panikattacker, ångest, koncentrationsbesvär, OCD och depression. Låga glutamatnivåer kan leda till agitation, minnesförlust, sömnlöshet, låga energinivåer och depression.

GLYCINE, glycin, är hämmande och spelar dubbla roller som både en neurotransmittor och en aminosyra (byggsten av proteiner). Glycin förbättrar sömnkvaliteten, lugnar aggression och fungerar som ett antiinflammatoriskt medel. Glycin har visat sig öka mental prestanda och minne. Förhöjda glycinnivåer kan associeras med komprometterad kognitiv behandling. Låga nivåer av glycin kan bidra till dålig sömn, dålig kognitiv funktion och problem med minnet.

HISTAMINE, histamin, är en excitatorisk neurotransmittor som är involverad i sömn / vakenhetscykeln och inflammatorisk respons. Histamin spelar en dubbel roll i kroppen som både en neurotransmittor och immunmodulator som ökar ämnesomsättningen, främjar vakenhet, uppmärksamhet och cirkadianrytmer samt ger ökat lärande och minne. Förhöjda nivåer kan associeras med allergiliknande symtom, gastrointestinala problem och inflammation. Förhöjd histamin kan störa sömn, vilket bidrar till sömnlöshet. Lågt histamin kan påverka matsmältning och aptitkontroll, inlärning, minnet, humöret och kan leda till dåsighet. Högt histamin kan också ses vid långvarig stress som kroppens sätt att lugna systemet alternativt pga dålig spjälkning av histamin (daosin kan då hjälpa). Om det förekommer högt histamin utan stress eller annan faktor, bör kosten ses över och ett födoämnestest kan utföras för att undersöka histaminintolerans.

PEA (PHENETYLAMINE) främjar energi, höjer humöret, reglerar uppmärksamhet och aggression samt fungerar som biomarkör för ADHD. Förhöjd PEA kan bidra till ångest, med mycket höga nivåer av amfetaminliknande effekter. Förhöjda PEA-nivåer kan associeras med höga kortisolnivåer. Låg PEA kan vara associerad med ADHD, depression, Parkinsons sjukdom och bipolär sjukdom.

Maila oss gärna för frågor eller om du önskar utföra provtagning på neurotransmittorer. tidsbokning@zarahssida.se

Konverteringsvägar för neurotransmittorer

Källa: www.zarahssida.se och www.labrix.com

1 2
17 st på 2 sidor
FörstaSista