Trombocyt-hämmande omega 3 kan påverka mäns och kvinnors trombocyt-aggregation!

2010 augusti > onsdag, augusti-18-2010

Omega-3 fettsyrorna EPA och DHA kan ha könsspecifika effekter på blodets trombocyt-aggregation, enligt australienska forskare.

Studien, publicerad nyligen i Nutrition, Metabolism and Cardiovascular Diseases, visar på att eikosapentaensyra (EPA) och dokosahexaensyra (DHA) kan påverka män och kvinnors trombocytaggregationen, detta på grund av interaktioner med könshormoner.

Trombocyter ansvarar främst för blodproppsutveckling och sårläkning, dvs blodets koagulering, men är också involverade i processer för bildande av blodproppar samt blodkärlförträngningar. Naturligt trombocyt-hämmande medel, kan baseras på tillskott av omega-3, fleromättade fettsyror som EPA och DHA.

Source: Nutrition, Metabolism and Cardiovascular Diseases
Published online ahead of print, doi:10.1016/j.numecd.2010.04.012
“Gender-specific inhibition of platelet aggregation following omega-3 fatty acid supplementation”
Authors: M. Phang, A.J. Sinclair, L.F. Lincz, M.L. Garg

LÄS MER…

Stort intag av rött kött ökar risk för hjärtsvikt, enligt ny undersökning!

2010 augusti > onsdag, augusti-18-2010

Nya uppgifter från amerikanska läkare gör gällande att stort intag av rött kött kan öka risken för hjärtsvikt med 24 procent. Vid i genomsnitt 9,5 portioner av rött kött per vecka sker en betydande ökning av risk för hjärtsvikt, detta jämfört med bara 1,5 portioner rött kött per vecka. Undersökningen bygger på uppgifter från 21.120 män som deltar i Physicians ’Health Study.

Source: Nutrition, Metabolism and Cardiovascular Diseases
Published online ahead of print, doi: 10.1016/j.numecd.2010.03.009
“Red meat consumption and risk of heart failure in male physicians”
A. Ashaye, J. Gaziano, L. Djoussé

LÄS MER…

Räkna ut ditt sockerinnehåll i maten och hur mycket socker du bör äta!

2010 augusti > tisdag, augusti-17-2010

Aspartam, socker och sötningsmedel är alltid lika omdebatterade diskussionsämnen. Dr. Blaylock har skrivit en utmärkt bok som heter: Excitotoxins, och som förklarar hur aspartam påverkar vår hjärna.   

När jag frågar Peter Wilhelmsson om hans åsikter om olika sötningskällor, så svarar han enligt följande:  

– Min personliga lista, med det sämsta först och det lämpligaste sist, är aspartam, sackarin, högfruktosmajssyrap, vitt socker, agavesirap, maltodextrin, sorbitol, maltitiol, koncentrat av fruktjuice (tex druvjuicekoncentrat) fruktos, organisk rårörsocker, organiskt kokossocker, xylitol, lönnsyrap, honung, fikonsyrap, dadelsyrap, Lou Han Guo och allra bäst som sötning är stevia.   

Peter påpekar att dessa källor inte bör utgöra mer än 10-12% av kostens kalorier, och allra helst så lite som möjligt. Han menar att det är okej med cirka 2-7% av de sista 10-12 källorna, OM man ej har cancer, blodsockerproblem eller en svår sjukdom. För de som idrottar mer, så kan procentdelen ligga något högre eftersom deras kropp bränner upp sockret snabbare. 

För att räkna ut denna andelen av din kost, så räknar du samman all energi som du får i dig per dag och delar denna summa med den procent som är lämplig. Om du tex äter 2000 kcal per dag, så blir 10% av detta intag ett kaloriintag på 200 kcal. 200 kcal är detsamma som 50 gram fruktsocker eller socker eftersom det är 4 kcal i varje gram.

En Cola innehåller oftast 35-45 gram socker medan en tesked honung innehåller cirka hälften. 20 gram 70%-ig mörk choklad innehåller istället 6 gram socker, vilket ger en markant sockerskillnad jämfört med innehållet i en cola. 
 
Exempel vid skräpmatsätande:
 
Intag av 25% extra socker dagligen, vilket inte är ovanligt
25% av 2000 kcal är lika med 500 kcal av socker
500 kcal socker är detsamma som 125 gram från källor som tex:
 
En cola = 40 g
Godis = 15 g
Socker i kaffe/bakelse = 20 g
Gömd socker i raffinerad kost = 50 g
 
Exempel vid hälsosam kosthållning 

Intag av 10% extra socker dagligen, vilket är vanligt
10% av 2000 kcal är lika med 200 kcal från socker
200 kcal socker är detsamma som 50 gram från källor som tex:

1 tsk honung = 20 gr
20 g mörk choklad = 6 gr
Socker i Proviva eller annan dryck = 2 gr
Fruitjuice koncentrat fruktos i barer, näringsdrycker = 20 gr
Gömd socker i maten  = 2 gr
 
Vanlig intag av extra tillsatt socker är oftast 25-35% hos en medelsvensson medan en hälsomedveten person kan hålla sig till 10-15% vilket är bra. En mycket noggrann person eller en människa som är sjuk bör hålla sig till 3-7% socker i sin kost.
 
Dessutom så får vi naturligt förekommande fruktos genom att äta vanlig frukt:  1 äpple innehåller cirka 9 gram. Detta gör att intag av bär och frukt kan ge 30-50 gram dagligen, vilket brukar gå bra. En hälsokostare kan således lätt få i sig 50 gram från frukt, bär, m.m. samt 50 gram från naturligt fruktossocker i komplexa kolhydrater.   

LÄS MER…

Ny studie visar att sojaprotein är lika verksamt som kasein vid proteinmetabolism!

2010 augusti > måndag, augusti-16-2010

En ny studie visar att protein från soja eller kasein gynnar syntesen av muskelprotein i samma takt. Tidigare studier har visat att kasein är mer effektivt för att höja kroppens proteinnivåre än likvärdig sojaprotein, detta mätt hos friska ungdomar. Ledande forskare från USA, Nederländerna och Frankrike hade en hypotes om att ett kaseinprotein i samband med en kolhydratrik måltid skulle leda till högre proteinansamling i muskeln, jämfört med om kaseinet byttes mot sojaprotein.

Enligt resultatet som nyligen offentliggjordes i tidsskriften klinisk nutrition, så fanns inga skillnader mellan de proteinkällor som testades, dvs soja och kasein. Studien omfattade tester för akut muskel- och proteinmetabolism.

Source: Clinical Nutrition
Published online ahead of print, doi: 10.1016/j.clnu.2010.06.012
“Differential metabolic effects of casein and soy protein meals on skeletal muscle in healthy volunteers”
Authors: Y.C. Luiking, M.P.K.J. Engelen, P.B. Soeters, Y. Boirie, N.E.P. Deutz

LÄS MER…

D-vitamin kan skydda astmatiker från allergiska reaktioner av mögel!

2010 augusti > måndag, augusti-16-2010

En ny amerikansk studie visar att D-vitamin kan skydda astmatiker från en allergisk reaktion. Detta visar återigen på att D-vitamin stödjer immunsystemets hälsoeffekter. Resultatet publiceras nyligen i Journal of Clinical Investigation, och visade på sambandet mellan vitamin D-nivåer och aktiviteten av vissa allergiskt framkallade immunceller från mögel.

”Vi fann att vitamin D inte bara kraftigt minskade produktionen av protein vid en allergisk reaktion, utan även ökad produktion av de proteiner som främjar toleransen, säger chefsforskaren Dr Jay Kolls från Louisiana State University Health Sciences Center.

Allergier, särskilt Aspergillus fumigatus kan ge upphov till svåra komplikationer hos en astmatiker och hso de som lider av cystisk fibros. Miljömässigt mögel är en av de mest utbredda svampinfektioner och organismer som inandas av människor, men hos de flesta av oss, så  orsakar det inte några problem. Hos astmatiker och patienter med cystisk fibros, kan dock denna exponering leda till betydande allergiska symtom.

Source: Journal of Clinical Investigation
Published online ahead of print, doi:10.1172/JCI42388
“Immune tolerance to Aspergillus fumigatus versus Allergic Bronchopulmonary Aspergillosis: roles of OX40L and vitamin D in humans and mice.”
Authors: J.L. Kreindler, C. Steele, N. Nguyen, Y.R. Chan , et al.

LÄS MER…

Genmodiferade sockerbetor förbjuds i USA…!

2010 augusti > måndag, augusti-16-2010

Idag skriver New York Times att en federal domare har återkallat regeringens godkännande av genetiskt modifierade sockerbetor som gick genom i fredags, detta på grund av att Jordbruksverket inte har bedömt de miljömässiga konsekvenserna tillräckligt, innan den godkänner dem för kommersiell odling.

Beslutet togs av domaren Jeffrey S. White från Federal District Court i San Francisco, och verkar effektivt för att förbjuda plantering av genetiskt modifierade sockerbetor, som idag utgör cirka 95 procent av grödan, detta tills dess att Jordbruksverket förbereder en miljökonsekvensbeskrivning och grödan kan bli godkänd igen, vilket är en process som kan ta flera år.

Läs mer: New York Times

LÄS MER…

Naturkatastrofer: Tsunamis, smälta glaciärer, drivande havsisar, monsunregn, jordbävningar, vulkanutbrott, torka och bränder!

2010 augusti > måndag, augusti-16-2010

Jag har alltid intresserat mig för naturkatastofer och hur naturen slår sig ifrån, det som stör dess ekologiska balans. Kanske är det tillfälligheter som gör att vi utsätts för dagliga katastrofer kring världen, men med tanke på hur vi hanterar vår värld och vår underbara natur, så är det inte förvånande om vi har ett finger med i det mindre roliga spelet…

Dagligen hör vi om översvämningar, katastrofer och människor som lider nöd. Vi gör vårt bästa utifrån vår karta och tror oss kunna hjälpa, genom att skicka mjölkersättning baserad på urdåliga, upphettade råvaror och vi sänder ner kläder och förnödenheter. Visst är det en fantastisk tanke, men de flesta analytiker i världen är rörande överens om att alla skulle kunna leva bra och äta sig mätta, bara vi fördelade våra tillgångar annorlunda. Men, är de som har pengarna och tillgångarna verkligen villiga att dela med sig till de som har det mindre bra?

Visst behövs mediciner och vacciner till tredje världen, men varför inte lägga pengarna på bra, näringsrik mat, så skulle de inte behöva mediciner? Låter kanske blåögt, tänker du… men det är egentligen inte svårare än så… Men om alla dessa människor blev friska och krya, vad skulle hända då? Var ska de bo och jobba? Lyssna gärna till Hans Rosling när han beskriver problemet. Jag hade förmånen att lyssna till honom på ett TED-event för längesedan och fascinerades över hans budskap. Lyssna via TED´s hemsida: TED

Hittills i år, har rubrikerna kantats av rubrik efter rubrik om global problematik, väderförändringar, insektsdöd, bränder, smältande glaciärer, drivande havsisar, jordbävningar, vulkanutbrott, kraftiga regnoväder, tsunamis och stormar… för att nämna några av dessa…

Eftersom jag själv läser geologi på högskolan (dvs om naturkatastrofer), så är detta självklart skrämmande men också oerhört intressant och fascinerande. Första delen av 2010 slog vi flera rekord inom väder, temperatur och olika ekologiska förändringar, såsom smälta iser och nerfallet regn.

Eftersom is, oavsett om det är i polarhaven eller på marken, är avgörande för att jorden skall reflektera inkommande solstrålning och hålla jorden sval, särskilt under natten. Med anledning av det, finns det all anledning till oro, särskilt som det också höjer landytan markant.

Enligt forskning använder vi fyra gånger mer energi än för 100 år sedann och vi förbrukar, tillverkar, sprider kemikalier och skräp omkring oss på ett sätt som gör att jag skäms för att vara människa. Inte nog med att vi skräpar ner, vi andas snabbare och snabbare på grund av vår stress, eftersom ökad stress försurar oss och gör att vi behöver andas ut mer koldioxid. Så att skylla på djuren i koldioxidfrågan är både dumdristigt och knasigt. Att djur och natur, som har funnits här länge än vi, skulle förstöra jorden är skrattretande, eftersom det snarare är de som håller jorden i balans. Vi har en övertro till oss själva, där vi hävdar att jorden kommer gå under på grund av vår påverkan, när det istället är tvärtom… Vi kommer försvinna långt innan jorden går under… på grund av att vi rensar bort oss själva.

På samma sätt som att resten av naturen är uppbyggd kring bra och dåliga bakerier, fungerar naturen och kroppen likadant. Om vi går runt som ett skräphus, med massor med dåliga bakterier, så kommer vi också att rensas bort genom nedbrytning och sjukdom.

Vi får inte heller glömma att när jorden värms upp ett par grader i Arktis så kan man multiplicera denna faktor med ett cirkatal på tre. Isbjörnar kommer att gå under både på grund av den stora avsaknaden av is, men också eftersom den smältande isen släpper ifrån sig långlivade organiska föroreningar inkluderat flamskyddsmedel och bisfenol A (BPA). 

Bisfenol används bland annat för att härda plaster och är en otäck kemikalie som stör djurens och människans endokrina system (hormonsystem). Det sänker spermieantalet hos män, eftersom det är ett syntetiskt östrogen och gör att kvinnor inte kan hålla kvar en graviditet, samtidigt som männen blir impotenta. Detta gäller som sagt, både djur och människor, vilket kommer visa sig varefter isarna smälter allt mer. Till det kan man ju även lägga alla de källor med bisfenol A och ftalater som vi själva producerar… (Källa: Natural News)

En sak med detta som också är oroande är att alla dessa ämnen/föroreningar är biologiskt ackumulerade och förstoras upp i näringskedjan, desto högre upp i näringskedjan som det kommer. En liten fisk som får i sig ämnet, kan alltså i slutändan hamnar på vårt matbord, med stora mängder föroreningar, som påverkas oss.

Isarna avger dessutom cirka 1,5 miljarder ton CO2 per år när de smälter, detta i jämförelse med amerikas bilar och lätta lastbilar som tillsammans släpper ut omkring 300 miljoner ton CO2 per år. Globalt kan man konstatera att glaciärerna försvinner snabbare än forskarna kan tyda dem, vilket minskar vår förmåga att stanna av smältningen.  

Ännu mer oroande nyheter visade nyligen att 40 procent av världens växtplankton saknas. Man tror att detta beror på uppvärmning av havets yta, vilket hindrar näringsämnen från att blanda sig effektivt i de övre skikten och därmed minskar det naturliga gödningsmedlet till det gröna havslivet. Växtplankton är för övrigt ansvarigt för att avlägsna en tredjedel av de stigande CO2 från våra stratosfären, vilket gör att frånvaro av växtplankton inte bara tar död på de djur som behöver plankton som föda, utan även ger markant ökade koldioxidhalter.

När havs temperatur stiger så ser man detta på att korallreven är bleka och att fisken inte har sin rosa färg, som annars kommer från svart/röd plankton. Under detta år har detta uppmärksammats i Thailand, Malaysia och Indonesien, och forskarna väntar nu på att se resultatet på Papahanaumokuakea Marine National Monument, Hawaii.

Vad gäller bränder, så har nästan tre miljoner hektar skogsmark bränts upp i Ryssland, inkluderat 20.000 uttorkad torvmossa.Under våren och sommaren har skogsbränder härjat och bränt upp över sex miljoner hektar i norra Kanada och nu har NASA´s satelliter visat på enorma plymer av kolmonoxid som kommer från dessa bränder. Faktum är att dessa stora moln också rör sig norrut…  

Till bränderna medföljer även konsekvenser i form av skadedjur, såsom tex skalbaggar. Miljarder infödda barkborrar har ödelagt cirka 81 miljoner hektar skog i Alaska, Alberta, British Columbia, Colorado och Wyoming eftersom de attackerar när temperaturerna stiger, skogar torkar ut och träd inte kan tillverka medel som håller skadedjuren borta.

Torkan i Ryssland har orsakat att mer än en tredjedel av alla spannmålsgrödor har förstörts och priset på världsmarknaden har ökat markant för både vete och korn. Även i Australien drabbas man av skadedjur, då stora grödor förstördes av gräshoppor under april i år. Förstörelsen omfattade hela 190.000 square miles eller lika mycket mark, motsvarande Spanien i storlek. En annan svärm är nu på väg och hotar stora mängder av australiens betesmark, spannmål och foderväxter.

Förutom tsunamis, hör vi allt oftare om häftiga monsunregn, regn som hittills i år har drabbat 14 miljoner människor, varav 6 miljoner barn, i Pakistan. Över 700.000 människor har evakuerats till 450 flyktingläger och lever nu utan hem och försörjning.

Intressant nog finns det en koppling mellan skyfallen i Pakistan och den stora värmen i Ryssland eftersom luften pumpades in i övre stratosfären genom monsoonal asiatiska vindar, vilket skapade ett högt tryck som skickar värmeböljorna långt därifrån och nu alltså täcker ryssland.  

(Delar av detta inlägg har information från Natural News som källa)

Läs mer på om naturkatastrofer, ekologi och miljö:

www.ekologiskaval.se
www.ekologisk-mat.info
www.kemikalier.eu
www.gmo-guiden.se

LÄS MER…

Hormoner, hormonernas uppgifter, funktioner och vad som sker vid hormonbrist!

2010 augusti > måndag, augusti-16-2010

Hormonerna – våra kemiska budbärare

Hormoner är våra kemiska budbärare, som styr kroppen, tillsammans med vårt nervsystem. Hormon fungerar som nycklar eller aktiverare i cellerna, som exempelvis insulin som öppnar till cellerna och släpper in glukos (socker) från blodet.

Cellerna kan påverkas av flera av våra hormoner och eftersom hormonerna frisätts stötvis, så kan dessa funktioner gå upp och ner. Ett exempel på detta är om adrenalin (vårt rädsle-hormon) eller serotonin (frisätts i tarmen), ökar och minskar om vartannat, vilket kan göra att man mår bra i perioder och mindre bra i perioder.

Ljuskänsliga hormoner

Flera av hormonerna är beroende av omständigheter, såsom tex melatonin (antioxidativt hormon) som frisätts under sömnen, när det är mörkt och då ifrån tallköttkörteln. Du kan även lysa i knävecket med en liten ficklampa för att aktivera tallkottkörteln. Andra hormoner är extra känsliga för näringsbrister eller brist på fett och kolesterol, eftersom detta är deras byggmaterial.

Hormoner, fett- och näringsbrister

Särskilt östrogen och progesteron är känsliga för för lite fett, men även om du har höga halter av kortisol i blodet. Kortisol hämmar nämligen östrogenet, samtidigt som det använder upp kroppens DHEA, som annars används till östrogenproduktion. Östrogenet i sin tur, har som uppgift att skydda blodkärlen samt verka för vår fertilitet och utveckling under puberteten m.m.

Läs mer om: kortisol

Östrogenbrister och hjärt- och kärlsjukdom

För lite östrogen ökar således hjärt- och kärlrisker, vilket är en av orsakerna till att kvinnor har mindre hjärt- och kärlsjukdomar i lägre ålder, då de har mer östrogen som skyddar kärlen, än de män som har lägre halter. Men inte heller för mycket östrogen är bra, eftersom östrogen bör finnas i viss relation till vårt ”hålla kvar”-hormon progesteron. Progesteronet ser till att förbereda livmodern samt hålla kvar fostret vid befruktning. För lite progesteron ger oftast missfall och kan ersättas med naturligt progesteron i krämform.

Kvinnliga och manliga hormoner

kvinnliga könshormoner bildas främst i äggstockarna och till viss del i binjurebarken. Till de kvinnliga könshormonerna räknas är östrogen och progesteron, samt mindre mängder manliga könshormoner (testosteron) som verkar för sexlustens skull.

Manligt könshormon (tex testosteron) bildas i testiklarna och i binjurebarken. Det är avgörande för utvecklingen hos mannnen och för tillväxt.

Hormoner under puberteten

Östrogenet strömmar till redan vid 5-6 års åldern vilket är anledningen till att små flickor börjar använda damkläder och leker dam, just vid denna ålder. Det kallas för förpuberteten och är en liten pubertet, som sedan aktiveras när den riktiga puberteten startar. De kan få antydan till bröst, men detta är som sagt en förpubertet, som lägger sig igen och återkommer i full kraft vid 11-13 års ålder, då flickan är redo att påbörja sin resa till att bli kvinna. Det har diskuterats att ökade mängder östrogen från kemiska xenoöstrogener och fytoöstrogener, kan ge för tidigt inträde i puberteten, vilket ökar vikten av att äta bra, varierad och ekolgiskt producerad mat, samt att undvika kemikalier och milögifter i största möjliga utsträckning.

Hormoner, sexlust och testosteron

När vi sedan blir sexuellt aktiva, så har hormonerna olika funktioner, som östrogen bygger upp (ägglossning), progesteron som håller kvar och testosteron som ser till att vi har en sexlust. Utan testosteronet skulle vi kanske tappa vår sexlust, vilket är oerhört illa för reproduktionen. Det är också en av anledningarna till att män har nästan 10 gånger högre halter testosteron mellan 30-35. Därefter minskar deras testosteron successivt och deras halter av östrogen blir alltmer märkbara. Män som är äldre har således mer kvinnligt i sig, än de män som är i åldern 30-35, bortsett homosexuella män som vi idag vet, har högre östrgenhalter än män som heterosexuella.

Hormonernas samspel, återkoppling- och feedbacksystem

För att ett hormon skall vara verksamt behövs mycket små mängder, men trots detta så kan näringsbrister, stress och för lite sömn, ställa till det rejält i kroppen, främst eftersom vårt sömnhormon melatonin är vår kropps allra viktigaste antioxidant, men även kortisol som stör hormonbalanserna. Kortisol minskar dessutom vår insulinkänslighet och lagrar in fett, så att vi blir feta, medan adrenalin ser till att vi får mer energi genom att frisätta bpåde glukos och fett.

Utmattade binjurar – utmattningssyndrom

När kroppen har stressats under lång tid, så kan binjurarna tappa sin fart. Vi har helt enkelt belastat den så hårt, så långe. Detta gör att kortisolet helt slutas produceras och en dag orkar vi inte ens gå upp ur sängen. Vi är sängliggande och behöver vila. Kortisolproduktionen kan återhämta sig snabbt och efter 3-4 dagar kan vi vara på benen igen, men det förutsätter att vi inte stressar på som vanligt igen.

Om något skrämmer oss så kan vi självklart ta oss ur sängen även när kortisolproduktionen är som lägst, men det är inte på grund av kortisolpåslag, utan på grund av adrenalin som frisätts som överlevnadshormon. Det är med anledning av detta som en person som är utmattad, trots allt kan ta sig till jobbet eller resa sig om det börjar brinna, men då med rädsla för att mista sitt jobb eller för att bli kvar i brandens lågor, inte på grund av lite kortisol-relaterad stress som aktiverare.

Insulinkänslighet, insulinresistens/diabetes och sockeröverkänslighet

Även insulinproduktionen kan tröttas ut i kroppen, eftersom insulinfrisättningen påverkas varje gång vi äter kolhydrater (sockerarter). Insulin bildas i bukspottkörtelns langerhans öar. Förutom att det ökar upptag och inlagring av socker så ökar det även cellernas upptag av nedbrutna proteiner och inlagring av fett.

Bukspottkörteln avger bukspott med bikarbonatjoner, amylas som bildas i bukspottkörtelns exokrina del och insulin från sin endokrina del (dvs den hormonella delen). När vi äter kolhydrater som behöver smältas ner, så frisätts amylas redan i munnen och börjar därmed at bryta ner kolhydraterna. Denna spjälkning fortsätter sedan i tolvfingertarmen (tunntarmens första del), där amylas från bukspottkörteln bryter ner kolhydraterna till enskilda sockerarter (monosackarider).

För att dessa skall tas upp av cellerna, så behövs det insulin till alla monosackarider, vilket bildas i bukspottkörteln. Sockerarterna passerar ut i blodet genom tarmslemhinnan och väl ute i blodet, fungerar insulin som nycklar till celler, där de öppnar upp och släpper in sockret så att vi kan använda det som energi. Om vi däremot äter socker som passerar ut i blodbanan direkt när vi lägger det på tungan, dvs socker som inte behöver brytas ner såsom läsk, strösocker, godis eller likande, så börjar kroppen att producera insulin på grund av att det blir för höga halter i blodet (dvs högt blodsocker).

Uttröttad bukspottkörtel – insulinresistens

Eftersom detta går så snabbt, så är det stor sannolikhet att insulinfrisättningen blir för hög och därmed släpper in för mycket energi i cellerna. Detta medför istället att blodsockret blir för lågt och gör oss sugna och då främst på söta saker, eftersom kroppen vill återställa blodsockret. Om vi då äter något som går snabbt ut i blodet igen, så sker samma sak som ovan, dvs insulin frisätts i för stora doser, drar in för mycket energi och gör blodsockret lågt. Med denna pågående process, så blir vi både överviktiga, trötta och allmänt sötsugna, samtidigt som vi belastar bukspottkörteln oerhört mycket.

Om bukspottkörten tröttas ut, så slutar den att producera insulin, vilket leder till insulinresistens. Dock, så finns det flera saker livsstilsfaktorer som ökar vår insulinkänslighet, såsom regelbunden motion, vissa livsmedel, god sömn och en stressfri vardag.

Motsatsen till insulin är glukagon som också bildas i langerhans öar. Till skillnad mot insulin som minskar sockerhalterna i blodet, så ökas blodets sockerhalter av glukagon. Insulinets och glukagonets påverkan på blodsockernivån är alltså exakt det motsatta.

Läs mer: Kolhydrater och Kostkoll

Hormonernas bildande och hormonbrister

Hormonerna bildas alltså av de ämnen som du äter, och då främst från fetter. De utsöndras sedan i blodet och förs via blodet till det ställe, där det hör hemma och verkar för att olika funktioner skall fungera. Om detta inte går som det ska, så blir vår hormonella funktion störd, och kan ge PMS (progesteron/östrogen/höga halter av kortisol), infertílitet (östrogen), humörsvängningar (östrogenbrist), immunförsvarsproblem och hudproblem (melatonin), mensstruationsproblem (östrogen/progesteron), utebliven sexlust (testosteron), sockeröverkänslighet (insulin), diabetes (insulin), hjärt och kärlsjukdomar (kortisol) o.s.v.

D-vitaminer, solens strålar och depression

Ibland binds hormonerna till transportämnen som underlättar för hormonerna att ta sig ut i blodet. Vissa hormoner tillverkas också i huden, såsom tex vitamin D, som egentligen borde kallas för ett hormon. I huden sitter kolesterol, som aktiveras av solens UVB-strålar, och då omvandlar kolesterolet till vitamin D. Denna process fungerar endast mellan vår- och höstdagjämning, när solens strålar står tillräckligt högt, då mellan 11-15 på dagarna. Tiden mellan höst och vårdagjämning (oktober till april) är solens strålar för lågt stående och ingen eller oerhört lite D-vitamin tillverkas i kroppen.

Detta är också en av de största anledningarna till både vinter- och vårdepression. D-vitamin är kopplat till depression och för lite D-vitamin inverkar dessutom på både immunförsvar och benuppbyggnad (kalciumomsättningen) eftersom D-vitamin har som funktion att föra ut kalcium i kroppen. D-vitamin är ett hormon som är fettlöslig, och därmed lagras in i kroppen, men framåt vårkanten tar bufferten slut och även de som har klarat vintern känner av en lätt eller mindre lätt depression.

Läs mer om D-vitamin: D-vitamin och Kostkoll

Hormonreglering

Hormonerna reglerar sig själva i ett samspel mellan varandra, och de frisätts stötvis, vilket gör att vårat humör eller vår mensstruation, sexlust och blodsocker kan gå upp och ner hela tiden. Minskningen av hormoner sker oftast i flera steg då ett hormon ökas och därmed hämmar bildning av ett annat. Ett exempel på detta är när vårt sympatiska nervsystem är påslaget, och vi frisätter kortisol eftersom vi är igång, är stressade och behöver aktivitet. När vi sedan kommer hem och lägger oss i soffan, så ökas det parasympatiska nervsystemet och kortisolhalterna minskar varefter vi blir mindre och mindre stressade. Om vi får beröring så ökar oxytocin-halterna och minskar kortisol, på samma sätt som att ordentlig sömn med melatoninproduktion också minskar kortisolfrisättningen.

Inom menstruationscykeln sker samma sak, då östrogenet och progesteronet samspelar för att först bygga upp en ägglossning, släppa ägget och sedan hålla kvar det befruktade ägget i livmodern. Med för lite progesteron fastnar inte ägget i livmodern, med för lite östrogen har vi ingen menstruation och utan testosteron, ingen sexlust. Så vid ägglossningen ökar det lite mer djuriska testosteronhalterna, medan det moderliga östrogenet minskar, för att sedan ta över igen, när det är dags att vårda sig själv och barnet.
Hormonernas bildande

När det blir för lite av en viss sorts hormon i kroppen, så signaleras detta till den producerande körteln (endokrina systemet), som börjar producera hormon, förutsatt att det finns rätt näring och byggstenar till att göra bildningen möjlig. Här kan ett stimulerande hormon ökas som i sin tur aktiverar den produktion som skall ökas. Inom endokrina systemet kallas detta för återkoppling eller feedback och innebär samspelet mellan våra olika hormoner.

Hypofysen och tillväxthormon

I hypofysen bildas vårt tillväxthormon, då främst under natten, när vi sover. Tillväxthormon stimulerar unga människor till tillväxt, men ökar också ämnesomsättningen och reparerar cellerna. Det är med anledning av tillväxthormonerna, som vi behöver gott om sömn för reparation av kroppens dagliga slitage. På grund av det stora behovet av tillväxthormon, så kräver barn och ungdomar mera sömn än vi vuxna. Om barn får sova för lite, kan deras tillväxt påverkas, samt deras ämnesomsättning och reparation i kroppen. Reparationsmöjligheten gör det oerhört viktigt för idrottsmän att sova ordentligt, så att deras kropp återhämtar sig. För lite sömn och återhämtning, i samband med näringsbrister, för lite omega 3 (som slemhinnor stela) och för mycket kortisol (som hämmar skyddane östrogen) kan ge stressfrakturer och långvariga skador.

Prolaktin och amning

I hypofysen bildar även hormonet prolaktin, som stimulerar mjölkkörtlarna under en graviditet och vid amning. Vid prolaktionbrist, så kan inte kvinnan amma på grund av för lite mjölktillströmning.

Oxytocin, amning, beröring och massage

Oxytocin bildas i hypothalamus, utsöndras från hypofysen och inverkar även det på graviditeten, eftersom det är oxytocin som sätter igång värkarbetet hos den gravida kvinnan. Den inverkar även på livmoderns ihopdragning efter graviditeten och drar samman den glatta muskulaturen kring bröstkörtlarna och minskar spänning av ringmuskeln kring bröstvårtans mynning. Detta underlättar amningen för mamman och gör det lättare för barnet att suga ut mjölken.

Oxytocin frisätts även när vi får massage eller blir berörda, och är ett livsviktigt hormon hos små spädbarn, men även viktigt för oss vuxna. Det är ett behaglighetshormon, som gör oss trygga och lugna.

ADH och njurpåverkan

Ett annat hormon som också bildas i hypothalamus men som lagras i och frisätts av hypofysen är Antidiuretiskt hormon, ADH, som påverkar njurarna och kontrollerar mängden vatten som frisätts och utsöndras med urinen.

Sköldkörteln och sköldkörtelhormoner

Sköldkörteln tillverkar hormonet TSH som har som uppgift att stimulerar sköldkörteln till att bilda hormonet tyroxin (T), som ökar kroppens ämnesomsättning i cellernas mitokondrier. Sköldkörtelhormonet tyroxin bildas som T1 eller T2, vilket innebär att tyroxinet bilder till en eller två jodatomer. Dessa slås sedan samman till T3 och T4, som har som uppgift att öka kroppens ämnesomsättning.

Konvertering mellan sköldkörtelhormoner

Det mindre verksamma hormonet T4 skall allra helst konverteras till T3-hormon, vilket kräver exempelvis selen. Med tanke på dagens utarmade odlingsmarker, så är brister på selen stora, vilket alltså ger sämre konverteringsmöjligheter. En fungerande hormontillverkning i sköldkörteln kräver således aminosyran tyroxin, jod samt selen och flertalet andra mineraler. För höga nivåer av kortisol, kan dessutom hämma sköldkörtelproduktionen.

Läs mer om sköldkörteln: Sköldkörteln och Kostkoll

Kalcium- och fosfatreglering med parathormon

Från bisköldkörtlarna frisätts parathormon som ökar mängden kalcium och minskar mängden fosfat i blodet. Detta sker genom påverkan på skelettet, tarmarna och njurarna, och även med hjälp av D-vitamin. Hormonet är oerhört viktigt för att erhålla en stark och tålig benstomme, samt för att blodet skall vara lätt basiskt från mineralet kalcium. Kalcium är en av våra viktigaste mineraler, som behövs tas upp tillsammans med magnesium. Då magnesium finns i allt lägre mängder i dagens grönsaker, så kan magnesiumbrist bidra till kalciumbrist, snarare än att vi har just en kalciumbrist enskilt. Vid hög stress och kortisolfrisättning ökar koldioxidhalterna i blodet, vilket försurar oss och kräver mer kalcium som uppbasning. Kalciumet förs ut i blodbanan av D-vitamin, som aktiveras av parathormon.

Binjurar, kortisol och energiomsättning

Glukokortikoider, till exempel kortisol, bildas (som nämnt ovan) i binjurebarken. Glukokortikoiderna hjälper oss visserligen vid stress, men reglerar även vår omsättningen av socker, fett och protein. Kortisolet hämmar dessutom inflammationer, vilket används inom sjukvården, som kortison. Kortison är ett inaktivt förstadie till kortisol, men det bör tas i beaktning att kortison också bryter ner benmassan, vilket ger benskörhet vid långvarig användning.

Läs mer om:kortisol

Aldesteron och högt blodtryck

I binjurebarken tillverkas dessutom mineralokortikoider, som exempelvis aldosteron, som idag anses vara lika viktigt som kortisol vid utmattningssyndrom. Aldesteron reglerar vår omsättning av natrium och kalium i cellen, dvs våra saltnivåer. Hormonet bidrar till att vi spar på natrium (och vatten) och minskar mängden kalium. Vid utsöndring av aldesteron, utsöndras alltså mindre vatten eftersom vi spar på natrium, vilket ger oss ökat blodtryck. Detta är orsaken till att saltnivåerna kan påverka vårt blodtryck så pass mycket.

Läs mer om: Aldesteron

Stress och rädsla med adrenalin och noradrenalin

Kortisol är det hormon som frisätts när vi stressar över tid, medan adrenalin och noradrenalin istället styr den stress som uppkommer vid tex rädsla. Adrenalin och noradrenalin bildas i binjuremärgen, ökar vårt blodtryck, vår puls och framförallt så gör det oss starka och aktiva med hjälp av det tillströmmande blodet, och ökat blodsocker. Vid stress aktiveras hormonerna och vårt socker ökar i blodet, eftersom vi förväntas göra av med mer energi. Detta är en överlevnadsinstinkt, som ökar vår kraft om och när vi behöver den. Vid adrenalinpåslag vidgasluftrören, pupillerna och vi tappar delar av vår förmåga att känna ödmjukhet och tänka till. Man kan säga att vi agerar på överlevnadsinstinkt och endast bryr oss om vår egen överlevnad. Adrenalinpåslag kan ge oss kraft att gå ut sängen även om vi är utmattade och har oerhört låga halter med kortisol.

Gastrin, saltsyreproduktion och näringsupptag

Gastrin är ett hormon som bildas i mag-tarmkanalens celler. Det ökar vår produktion av saltsyra, vilket är avgörande för en god matsmältning. Vid för låga halter gastrin, frisätts för lite saltsyra och matsmältning blir lidande, samt upptaget av B12, eftersom B12 tas upp längst ner i tunntarmen tillsammans med instric factor, ett ämne som frisätts tillsammans med saltsyran. För lite saltsyra minskar dessutom nedbrytning av protein, då proteinets nedbrytande enzym pepsin frisätts tillsammans med saltsyran. För lite gastrin och för lite saltsyra ger sämre näringsupptag eftersom maten inte är ordentligt spjälkad (sönderdelad) när den kommer ner i tolvfingertarmen (tunntarmens översta del).

Sekretin, kolecystokinin och galla

Även sekretin är viktigt för matsmältningen eftersom det ökar produktionen av basiskt sekret från levern och bukspottkörteln. Stimulans för gallblåsan sker från kolecystokinin, som påverkar flödet av galla och bukspott ut till tarmkanalen. Väl ute i tarmkanalen bryter galla ner fettet som du har ätit. Galla tillverkas i levern, lagras i gallblåsan och transporteras i gallgångarna till tarmen, för att sedan tas upp och till stor del återanvändas längre ner i tarmen. Galla tillverkas av lecitin, oorganiska salter, gallsalter och kolesterol. Har då för lite kolesterol i kroppen, så kan du alltså få sämre produktion av galla. För lite galla gör den trögflytande, vilket kan orsaka stopp och klumpbildning (gallsten).

Renin och lågt blodtryck

Om blodtrycket blir så lågt, så att njurarna får för lite blod, så produceras renin från njurarna. Detta hormonet aktiverar i sin tur ett annat ämne, som stimulerar binjurebarken till aldosteronproduktion. Eftersom aldesteron ökar vårt blodtryck, så ökar därmed både blodtryck och blodflöde. Renin stimulerar också omvandlingen av andra ämnen som höjer blodtrycket kraftigt.

Röda blodkroppar och erytropoietin

Röda blodkroppar bildas vid utsöndring av erytropoietin, som frisätts från njurarna och som bildas när det blir mindre syre i blodet. Produktionen av fler röda blodkroppar ökar och därmed också vår syreproduktion.

LÄS MER…

Sojaproduktion, GMO-odlad soja, bekämpningsmedel i Svensk, brasiliansk sojaproduktion och vikten av att välja ekologisk soja!

2010 augusti > söndag, augusti-15-2010

Soja blir allt vanligare och framförallt för de som är allergiska mot mjölkprotein eller intoleranta mot mjölksocker (laktos). Sojan lyfts ofta som ett hälsosammare alternativ, vilket kan vara sant på ett sätt, eftersom soja är ett fullvärdigt protein, som alltså passar ypperligt för vegetarianer…. OM det är ekologiskt odlat vill säga…!

Idag finns soja i flera av våra vanligaste E-nummer och finns i produkter som: soja, sojabönor, sojaolja, sojaprotein, sojagroddar, sojamjöl, sojadryck, sojagrädde, sojakoncentrat, sojaisolat, sojatexturat, tofu, sojasås, mushroom soy, miso, E426, sojalecitin, lecitin, HVP/TVP-protein m.m. 

Ekologisk sojaproduktion

Den ekologiska soja som används i Sverige är odlad här i Europa, och även om GMO-pollen kan spridas, så är den relativt säker. I dessa odlingar används inte heller de bekämpningsmedel som används i brasilianska odlingar, utan istället de ämnen som är godkända via EU, och som är anpassade för just ekologiska odlingar.  

Soja som tillsats (E-nummer)

Det man ofta missar med soja är att flera av våra vanligaste E-nummer tillverkas av besprutad, uppvärmd och kemisk behandlad soja, som dessutom kommer från GMO-odlingar, dvs är genmanipulerad. När man utvinner sojan så behövs dessutom någon form av lösningsmedel, för att denna process skall vara genomförbar.

Om man äter sojaprodukter bör man tänka på att halterna av aminosyrorna metionin och cystein är för låg för det fullständiga näringsintaget, vilket innebär att det bör kompletteras med andra proteinkällor. 

Soja och fytoöstrogener

Det man inte får missa är soja är en fytoöstrogen, som kan ställa till det i kroppen, eftersom det ökar östrogenhalternarna i blodet. Detta påverkar främst hos männen eller pojkarna, eftersom dessa inte bör ha för höga halter östrogen i blodet. Hos små flickor kan fytoöstrogenerna (tillsammans med de kemiska xenoöstrogenerna) bidra till tidigare inträde i puberteten. Det har dock visat sig minska risk för bröstcancer, och då östrogen skyddar våra blodkärl, så kan det säkerligen ha flertalet positiva effekter vid hjärt- och kärlsjukdom. Om vi stressar mycket och har höga halter i blodet, så blockerar dessa vårt östrogen och minskar DHEA som annars används till östrogentillverkning i kroppen. Barn, gravida och ungdomar under 10-12 år, bör inte äta soja alls, alternativt att de äter mindre mängder.

Om du har mindre lätt att blir gravid eller framförallt att behålla barnet, så kan detta bero på för höga halter östrogen i förhållande med vårt ”hålla kvar”-hormon progesteron, som ansvarar för att förbereda livmodern på att hålla kvar barnet i livmodern.

Jag vill dock påpeka att det inte är ett alternativ med vanliga mejeriprodukter eller rött kött för den sakens skull, utan hellre att du ökar intaget av näring från frukt, grönt, ekologisk fisk och tar bort alla xenoöstrogener, minskar fytoöstrogener och helt utesluter kemikalier, socker, vete m.m.

Stress och östrogener

Stress bidrar således till minskat skydd i blodkärlen, i och med den lägre nivån av östrogen. Här kan sannolikt sojan bidra, men främst bör stressen minskas för att undvika utmattning i binjurarna och därmed utmattningssyndrom (dvs när kroppen inte längre producerar tillräckligt med kortisol). Läs nedan i länkarna….

Textured Vegetable Soja

Sojan som odlas i de skövlade regnskogarna, används sällan till västvärldens export, utan till djurfoder, till de djur som egentligen behöver äta alger och småfisk (fiskar), gräs (kor) och frön och småmask (kyckligar och hönor). Till oss transporteras istället ett kemiskt tillverkat TVP-protein, dvs Textured Vegetable Protein. Det är just detta, som gör dagens soja så ohälsosam, eftersom denna soja är genmanipulerad. Läs om TVP-soja och forskning kring genmanipulerad soja längre ner i inlägget.  

Sojan som odlas i exempelvis brasilien används alltså vanligtvis till kraftfoder till djur, vilket indirekt ger oss bekämpningsmedel och kemikalier via köttet. Djur som får soja istället för det de är ämnade att göra, kommer dessutom att producera kött och mjölk, med lägre halter av omega 3, samtidigt som att de kommer erhålla sjukdomar som kräver antibiotika i fodret. Användandet av sojan är knutet till ekonomiska intressen, och till och med i Sverige importeras både soja och kött från dessa produktioner. Lantmännen som ägs av Sveriges bönder importerar största delen av Sveriges soja (200 000 ton) och de kräver varken minskade halter av bekämpningsmedel eller kvalitetssäkring för sojan. Denna soja används sedan som foder till våra Svenska djur.

Soja, läckande tarm och lektiner

Soja innehåller dessutom fytinsyra, ett insektsgift som finns naturligt i sojaplantan och som hämmar flera viktiga mineraler i mineralupptaget. Liksom andra baljväxter, så finns även lektiner i sojaplantan. Lektiner är proteiner som binder två kolhydrater, som verkar irriterande för slemhinnorna, främst i tarmen. Lektiner finns även i mjölk, sparris, ananans m.m. och kan ge lektinbelastning och därmed reakationer mot dessa ämnen samt en irriterad tarmslemhinna som i sin tur kan leda till läckande tarm.

Lektiner hämmar mineralupptaget, men har även förmågan att passera genom tarmväggen, vilket kan ge allergiska reaktioner ute i kroppen, som exempelvis allergiska eksem eller andra autoimmuna sjukdomar. 

Sojaodling och bekämpningsmedel

Sojaodlingarna brer ut sig mer och mer och sedan 30 år tillbaka, så har odlingarna ökat med bland annat över 100 000 kvadratkilometer i Brasilien. Förutom att det innebär ökad skövling av skog och minskad annan odlingsmöjlighet, så används stora mängder av bekämpningsmedel för att hålla svamp och ohyra borta. Ett av dessa är metamidofos, ett nervgift, som WHO klassas som en av våra mest giftiga beämpningsmedel.  

Vid skördning av sojan, så besprutas sojaplantan med blastdödningsmedlet parakvat, ett ämne som är förbjudet i EU. På det sättet dör blasten och ger ökad åtkomst till sojabönorna. Enligt kemikalieinspektionen använder man 318 000 ton bekämpningsmedel inom Brasilianska sojaproduktioner, vilket förgiftar hundratusentals brasilianska odlare och arbetare.

Sojabaserad mjölkersättning 

Förutom kadmium, som till stor del finns i barnmat, så är en stor bov, just sojan. Mjölkersättning som vi skickar till stora delar av värlen är dessutom det sämsta som man kan tänka sig, så det är inte konstigt att dessa u-nadsbefolkningar fortsätter att bli sjukare och sjukare. Man förgiftar dem långsamt med näringsfattig mjölkersättning som dessutom slammar igen hela systemet och irriterar nervsystem och immunsystem. För att inte glömma att mjölkersättningen är tillverkade av genmanipulerade grödor som både soja och majs. 

Man vet också att sojabaserad mjölkersättning innehåller ungefär 80 gånger så mycket östrogenliknande substanser, vilket påverkar hormonsystemet hos de barn som dricker den. Det kan ge för tidigt inträde i puberteten, särskilt om han/hon samtidigt utsätts för kemiska xenoöstrogener (läs forskning och länkar om detta nedan).

Soja och genmanipulering

Det finns nästintill ingen soja i Brasilien, som inte är odlad med genmanipulering, vilket är oerhört beklagligt eftersom det också sprids GMO-pollen till kringliggande fält, via vinden och insekter. Det är också denna soja som vi importerar till Sverige och används som föda till våra djur… Så att säga att Sverige inte har så stor spridning av GMO, är ren och skär lögn, eftersom vi alla har spår av det. Inte bara genom att det finns i köttet hos djuren, utan i deras mjölk, ägg och i de GMO-spår som sprids. Även djurens avföring är smittad av GMO-födan. När man genmanipulerar soja, så gör man antingen så att den växer högre upp från marken, för att på detta sätt undvika de insekter som lever i första skiktet på marken. Genom denna manipulering, så bildas ett tomt mellanskikt i odlingen, där det börjar växa ogräs, som därmed också behöver besprutas.

GMO-odlingar är alltså oerhört besprutade och dessutom, så har senare tids GMO bestått av att man sätter in bekämpningsproducerande gener i sojaplantan. Detta gör att plantan tillverkar bekämpningsmedel i själva plantan och därmed står emot ohyra MEN forskning på detta visar att bekämpningsmedlet fortsätter att produceras i vår mänskliga tarm, vilket kan ha förödande konsekvenser (läs forskningsstudien nedan)

Soja och ekosystemen

Tommy på utbildningscenter tar också upp det faktum att ekosystemen slås ut när besprutning sker över byarna som odlar sojan. Piloterna stänger inte av besprutningsaggregaten när de flyger från en odling till nästa, vilket dessutom påverkar människorna, djuren och deras övriga odlingar markant. Lyssna på nyheten på Sveriges radio

Sojamjölk, sojaprotein och hur du gör din egen soja- eller quinoamjölk

Slutsatsen för denna artikel är således att det är viktigt att välja helt ekologisk soja samt att variera det med andra proteinkällor om man tex ger det till barn. Tänk även på att proteintillskott med soja ofta ger andra tillsatser om det inte är helt naturligt. Det finns ett par tillverkare som har anammat detta och som säljer helt naturligt proteintillskott. Samma sak med sojamölken, som ofta kommer tillsammans med tillsatser av olika slag.

Gör hellre din egen sojamjölk på svenskodlade, ekologiska sojabönor som du mixar tillsammans med vatten, på samma sätt som du gör quinoamjölk, havremjölk eller mandelmjölk. Ta tex 1 dl blötlagda sojabönor (blötlagda över natten), skölj dem noga så att du sköljer bort lektinerna som har frisläppts i blötläggningsvattnet.

Blötläggning och lektiner

Genom denna blötläggning minskar dessutom lektinerna i bönorna, vilket är bra för slemhinnor och för dig som har lektinbelastning eller läckande tarm. Mixa sedan bönorna tillsammans med dubbla mängden ljummet, kokt vatten tills dess att det är en jämn smet. Späd sedan mjölken med den vätskemängd som du önskar. Om du vill kan du koka vattnet med vaniljstänger eller kanelstänger, för att få lite smak på vattnet och då även på mjölken. Det ger dessutom en god påverkan på matsmältningen, och är gott i smoothies och till morgonens bovete- eller quinoagröt.

Gör din egen quinoamjölk, sesammjölk, mandelmjölk, cashewmjölk och bovetemjölk

Du gör på samma sätt för att göra din egen mandelmjölk, cashewmjölk, bovetemjölk, mandelmjölk, sesammjölk eller kokosmjölk. Om du vill, så kan du även mixa en bladning av alla dessa, för att få lite olika smaker och näringssammansättning i din mjölk.

Peter Wilhelmssons kommentarer om soja:

Peter driver Alpha Plus och är oerhört kunnig inom soja och hur det fungerar i kroppen. Här kommer Peter´s kommentarer om soja och ekologiska sojaodlingar.

– För många vegetarianer, speciellt skräpmatsvegetarianer så är soja en fullvärdig viktig protein källa.
– The China Study  www.thechinastudy.com är världens överlägset största näringsstudie någonsin, med en flerårig studie på tiomiljontals kineser från olika delar av Kina och deras matvanor. Några viktiga slutsatser i denna studie var att variationer i olika delar i Kina hade med olika kosthållning och medicinska, geologiska skillnader att göra, tex hade de delar av Kina som hade selenfattig mark också mycket högre andel cancerfall,  samt att totaltprotein-intaget, speciellt intag av mjölkprotein (inte soja) hade stark korrelation till ökade cancerfall.

– Xenoöstrogener från soja kan vara hundratals eller tusentals svagare än xenooströgener från föroreningar, aggressiva kroppsegna östrogener, eller östrogener från läkemedel.  Dessa sojaöstrogener har visat sig kunna ta upp receptorer som hindrar att lika mycket xenoöstrogener eller aggressiva östrogener påverkar celldelning i fel riktning.

– Det finns många flera positiva studier om soja och cancer än negativa och ätande av soja (genomsnitt 25-100 mg av isoflavoner) av hundratals miljon kineser och japaner under många hundra år har visat att det för det mesta är mycket positivt för hälsan.

– En av de grupper som äter mest soja i hela världen bor i Okinawa och är känd som världens friskaste och långlevad befolkning.

– Trots att hundramiljontals japanska och kinesiska barn har ätit soja i generationer så har inte puberiteten inträtt tidigt tills dess att de började äta mycket mera mjölkprodukter och skräpmat från väst.  Den tidiga puberteten kan sannolikt bero på kemikalier, tillsatser och hormoner i mjölk men det är inte bra att ge spädbarn och små barn en kost, som endast är baserad på lågkvalitets-soja, eller majs, eller vete, eller mjölk.  
 
Peter vill också betona skillnaden mellan ekologisk och GMO soja och ta fram detta även ur som ett hållbarhetsargumenten. Det är också att föredra mjölksyrade sojaprodukter, menar han avslutningsvis.

Läs mer om forskning kring för tidig pubertet och östogener:
Xenoöstrogener och tidig pubertet

Läs mer om xenoöstrogener, fytoöstrogener, progesteron, kemikalier och GMO:
Fytoöstrogener och xenoöstrogener

Läs världens första mänskliga studie om GMO:
GMO-forskning

Läs mer om fytoöstrogener och soja:
Sojaprodukter

Läs mer om fytoöstrogener och bröstancer:
Lignaner och bröstcancer

Läs mer om soja, isoflavoner och sköldkörteln:
Isoflavoner

Läs mer om soja och cancer:
Soja och cancer

Läs mer om soja och TVP/HVP-sojans inverkan på hälsan:
TVP-soja

Läs mer om Textured Vegetable Protein och hexan:
TVP 

Läs mer om GMO, kemikalier, soja och kost:
www.kemikalier.eu
www.gmo-guiden.se
www.kostkoll.se
www.ekologiskaval.se
www.ekologisk-mat.info

LÄS MER…

Koka din egen sockerfria sylt och saft!

2010 augusti > lördag, augusti-14-2010

Koka bären tillsammans med en söt källa för att göra en sockerfri sylt, utan raffinerat socker men med sötma från frukt. Använd som tex rivna äpplen eller att du finhackar torkade dadlar, fikon eller plommon som du kokar tillsammans med bären. Du kan göra samma sak om du gör blåbärssoppa, nyponsoppa eller liknande. Om du vill ta bort den fruktiga smaken lite, så kan du även koka med ett par vaniljstänger. Sila sedan bort de bitar som finns kvar av frukten om du tex gör saft, och använd bären som blir kvar till sylt eller marmelad.

Höstig sylt för bättre matsmältning och stabiliserat blodsocker

För att göra en härligt höstig sylt, så kan du sila bort saften, och sedan tillsätta lite extra kanel och ingefärsvatten. Vattnet kokar du upp tillsammans med färsk, skivad ingefära, kanelstänger och kardemummakärnor och låter dra 20 minuter innan du häller ner det i bären och kokar upp lätt. Avlägsna sedan kanelstänger, kardemummakärnorna och ingefäran samt vaniljstängerna.

Använd alltid ekolgiska bär, frukter och ingredienser eller allra helst de bär som du har plockar själv och som är färska. Som diabetiker kan du kanske inte äta sylten ovan, även om den har lågt innehåll av fruktsocker. Du kan då söta med stevia istället, som är en naturlig sötningskälla från blad.

LÄS MER…

Problematiken med omestrade margariner och lätta… Allt om blekning, bensinrester och omestring!

2010 augusti > fredag, augusti-13-2010

Margarintillverkning innebär att man försöker imitera tillverkningen av smör, istället för att bara konstatera att smör är bäst. Smör är dessutom billigt, så jag förstår inte logiken i att imitera det?

Om man tillverkar ett margarin på naturligt vis, med tex olivolja, så blir margarinet gröngrått, och det skulle också lukta och smaka oliver. Ett naturligt margarin på olivolja skulle dessutom bli flytande. Om du istället använder en naturlig rapsolja så blir margarinet flytande, gulaktigt och luktar och smakar raps.  

Endast vegetabiliskt fett som kokosfett eller palmolja har en fast konsistens, men ett margarin, tillverkat av dessa, skulle smaka och lukta kokos eller palmolja. Det skulle dessutom ha en krämig och lite kornig konsistens. ,

För att få det kemiska margarin som ni köper i dagens affärer, som är hårt, som luktar lite och är gult, så behöver man använda kemiska metoder. Önskan om att imitera smörets färg, lukt, smak och konsistens är alltså dyrköpt, med tanke på vad som krävs.

Med kemiska metoder menas att fetternas naturliga egenskaper behöver tas bort, vilket man alltså gör i kemisk tillverkning, följt av att man färgar upp fettmassan, tillsätter smördoftande ämnen (exempelvis den brandfarliga syntetiska kemikalien diacetyl). Slutligen så ändrar man molekylstrukturen på kemisk väg för att fettet för att det skall bli glattare och mindre strävt. Det finns alltså ingen annan väg för att göra ett margarin som efterliknar smöret.

Gunnar Lindgren, som är fantastiskt duktig på margariner, skriver om detta i sitt senaste nyhetsbrev och här kan du ta del av alla steg i margarintillverkningen.

Upphettning vid margarintillverkning

1. När man tar bort råvarornas naturliga egenskaper använder man natronlut (natriumhydroxid, samma ämne som finns i medel för rengöring av toalettstolar), fosforsyra eller citronsyra samt blekmedel (bentonitlera som regenereras med svavelsyra). Vid det sista steget i dessa försök att ta bort ämnen så upphettar man fettet till cirka 230 grader C vid den s k deodoriseringen. Detta är en mycket hög temperatur när det gäller livsmedel. En rykande stekpanna håller cirka 170 grader C.
 
Separation med aceton eller nerkylning

2. När man får in råvaran palmolja/palmkärnolja består detta av både mättat fett och omättat (flytande) fett. För att skilja på dessa fraktionerar man råvaran. Detta kan göras på flera sätt, antingen genom nedkylning eller i kombination med aceton.
 
Omestring av margariner

3. För att fettet skall få den glatta konsistensen så omestrar man fettet. Detta är helt klart den mest kritiska delen av margarintillverkning och borde förbjudas, då den trots användning av verkligt farliga kemikalier endast har till uppgift att få annan konsistens på livsmedlet för att därigenom invagga konsumenten att det är nästan smör man äter. Det strider mot redlighetstanken i livsmedelslagstiftningen.
 
Vid omestringen blandas fettet med den verkligt reaktiva kemikalien natriummetylat ( http://apps.kemi.se/Klassificeringslistan/amne.cfm?id=603-040-00-2 ) Detta är en av de mest riskabla kemikalier som finns och det borde aldrig får förekomma i livsmedelssammanhang.

Blekning av margariner

Enligt en beskrivning rör sig hela fettmassan under reaktionen och svarta stråk bildas som i en science-fiction film. Efter processen inaktiveras natriummetylatet och resultatet är så sotigt att det måste blekas, alltså med blekningsmedel. 
 
OBS! Alla fasta margariner innehåller omestrat fett!!!
 
Bensin i margarin

Extraktionsbensin (hexan) är en baskemikalie inom fettindustrin. Den används när man framställer rapsolja i Aarhus Karlshamn, men inget av våra varumärken medger att de använder sådan olja utan den påstås då vara ”pressad” eller ”kallpressad”. Var tar den bensinextraherade oljan vägen? När Livsmedelsverket för att antal år sedan analyserade margarinerna ”Milda” och dåvarande ”Nytta/Becel” fanns betydande mängder bensin i dessa livsmedel. Dessförinnan hade tillverkaren Unilever kategoriskt förnekat att bensin fanns med i tillverkningsprocessen.

Bensin kan komma även andra vägar. När man tillverkar sojaprodukter, allt från sojaprotein, sojaolja, sojalecitin används en blandning av varmt vatten och bensin för att dra ut dessa ämnen från den malda sojabönan. På så sätt kan man vänta att alla industriellt tillverkade sojaprodukter innehåller bensinrester. Eftersom exempelvis sojalecitin används i ett otal livsmedel inklusive margarin, och också hygienprodukter etc så kan man undra hur mycket bensin vi får i oss per år?

Det är svårt att få bort bensin från sojaprodukter så det finns (eller har åtminstone funnits) särskilt generösa och höga gränsvärden för detta.

Bensin kan också komma in margarin då fetter och oljor får fraktas i fartygstankar som tidigare fraktat bensin vilket är oförsvarligt. Detta försvaras med att bensin ändå finns med vid framställning av oljor och margarin.

Ännu en väg in för bensin är tillsatsen av fytosteroler i exempelvis Becel proactiv. Fytosteroler kan utvinnas ur timmer (i Finland) eller ur soja. I båda fallen anges bensin som det använda lösningsmedlet för själva utvinningen. Eftersom hela kolesterolfrågan idag har vittrat bort, finns ingen anledning att äta bensinutvunna ämnen ur timmer.

Slutligen bör alla noggranna och hälsomedvetna livsmedelskonsumenter känna till att färgtillsatser, smak- och aromtillsatser, vitamintillsatser osv mycket ofta är utblandade i lösningsmedel såsom t ex bensin. Det bör tilläggas att detta inte gäller naturliga produkter, som tillverkar sina varor på ett mer kostsamt, men säkert sätt. 
 
Margarin och astma

Det finns många studier som visar att exempelvis barn som äter smör är friskare än de som äter margarin, t ex när det gäller allergier och astma. Anställda inom margarinindustrin drabbas oftare av allergier och astma. Vidare har margariner en dålig balans mellan omega-3 och omega-6-fetter, vilket skapar inflammatoriska egenskaper i kroppen. Genom att många viktiga näringsämnen tas bort vid den brutala tillverkningen så fattas mycket av de kända och okända viktiga substanser som är förutsättning för både nedbrytning i kroppen och för att vi ska må bra av varan.

Det är därför det är stötande när man tillsätter syntetiska vitaminer, syntetiska färgämnen i ställer för nyttiga karotenoider, och fytosteroler från timmer eftersom det fanns fytosteroler i de ursprungliga naturliga oljorna. Man tar alltså bort ett ämne när man förstör varan och tillsätter det sedan från en onaturlig källa som skapar problem i kroppen.
 
Omestring i fettsyror

Den mest kritiserade delen är trots allt omestringen. Då man kastar om placeringen av fettsyrorna på fettmolekylen så bildas naturfrämmande ”Frankenstein” molekyler som är oerhört ohälsosamma för oss. Det har dessutom aldrig någonsin visats ofarligt, inte i en enda studie. Ändå får det användas utan motsättning och ifrågasättande?

Tvärtom har forskaren Renaud 1989 visat att bildning av blodproppar ökar hos råttor när man omestrar palmoljan. Forskaren Innis 1996 visade dessutom att smågrisar får förändrad lungfunktion och 1991 visade Elwood en ökad risk för hjärtinfarkt hos människor som intar omestrade livsmedel.

Läs mer om omestringen på Gunnar´s hemsida: www.gunnarlindgren.com

LÄS MER…

Barn och mobilstrålning

2010 augusti > fredag, augusti-13-2010

Mona Nilsson och Peter Wahlbeck är två eldsjälar inom mobilstrålning och de brinner främst för att skydda våra barn från strålning. Tänk alla de barn, som går runt med mobiltelefoner dagarna i ända, och både har dem i sina jeansfickor (så att det påverkar fertiliteten) och nära sitt huvud. De allvarliga risker som finns med mobilanvändande lyfts sällan, utan tystas istället ner.

Barn som borde undvika strålningen, matas istället med den ena reklamen efter den andra, och inte nog med att de lär sig att mobiler är nödvändiga… de lär sig också att det är viktigt med den senaste, häftigaste och mest funktionella mobilen. Vad är det för signaler vi sänder till våra barn? Att en mobil är viktig, särskilt om den har en massa onödiga appar, som jag kan använda istället för att göra saker i verkliga livet. Och vilka barn har råd med en flashig och modern mobil egentligen?

Den svenske forskaren Lennart Hardell har forskat på unga mobilanvändare och visade att de unga som börjar använda mobil före 20 års ålder också löper 5 ggr ökad risk för utvecklande av den allvarliga hjärtumörformen gliom. Chefen för Pittsburgh University Cancer Institute, stödjer detta genom att i ett PM till alla sina 3000 anställda, ge rådet att inte använda mobiltelefon alls.

Ryska experter hävdar dessutom att barn som använder mobiltelefoner kortsiktigt riskerar att få minnesstörningar, störd inlärning, sämre kognitiv förmåga och sömnstörningar. Långsiktigt finns ökade risker för hjärntumör, tidig alzheimers, depression och skador på hjärnans nervsystem.

Läs artikeln om mobilstrålning i sin helhet:
Barn och mobilstrålning

Läs även tidigare artiklar om mobilstrålning och elektomagnetisk strålning:
Elektromagnetisk strålning
Strålning och matlagning

LÄS MER…

1 3 4 5 7
98 st på 7 sidor
FörstaSista