Studie visar att grönt te kan minska risken för grön starr och andra ögonsjukdomar!

2010 april > måndag, april-26-2010

Kateinerna i Grönt te kan bidra som skydd mot grön starr och andra sjukdomar, enligt ny forskning. Kateiner finns även i mörk choklad, är en form av flavonoid och ger en adrenalinliknande effekt som kan påverka fettförbränningen något.

Grönt teextrakt blir allt vanligare och det gröna teet är rikt på bioaktiva ämnen som polyfenoler och metyxantiner såsom kofein, teofilin, teobromin.

Anledningen till det gröna teets positiva påverkan vid ögonsjukdomar, anses bero på att ingredienserna absorberades i tarmen, för att sedan föras vidare till ögat. Studien presenteras av det kinesiska universitetet i Hongkong och Hongkong Eye Hospital, och publicerades nyligen i ”Journal of Agricultural and Food Chemistry”.  Slutsatsen av studien är att konsumtion av grönt te kan minska oxidativ stress i ögat.

Författarna till studien säger att oxidativ stress orsakar biologiska störningar såsom DNA-skador och aktivering av proteolytiska enzymer som kan leda till vävnadsskador, cellskador eller dysfunktion. Detta kan sedan utvecklas till olika former av ögonsjukdomar.

”Photo-oxidative stress kan inaktivera katalas i linsen och inleda gråstarr, medan de långsiktiga effekterna av reaktivt syre intermediärt kan skada näthinnans vävnadsceller, pigmentepitelet och choriocapillaries. Oxidation också förknippas med primär öppenvinkelglaukom (POAG), sade forskarna.

Grönt te har även kopplats till minskade risker för Alzheimers och vissa cancerformer, förbättrad hjärt- och munhälsa, samt som ett hjälpmedel vid viktkontroll.

Grönt te innehåller mellan 30 och 40 procent av vattenextraherande polyfenoler och de fyra primära polyfenolerna finns i färsk teblad är epigallocatechin gallate (EGCG), epigallocatechin (EGC), epicatechin gallate EKG), och epicatechin (EG).

Source: Journal of Agricultural and Food Chemistry
Published online ahead of print: DOI: 10.1021/jf9032602
Title: Green Tea Catechins and Their Oxidative Protection in the Rat Eye
Authors: C. Pui Pang et al

LÄS MER…

Ärtprotein och pektin kombineras till nytt emulgeringsmedel!

2010 april > måndag, april-26-2010

Ny fransk forskning visar att en kombination av ärtprotein och pektin kan fungera som emulgeringsmedel för en rad livsmedel, med en potential ökning av hållbarheten.

Forskare från University of Bourgogne rapporterar att kombinationen av pektin och ärtprotein fungerar som emulgeringsmedel genom en ökad stabilitet när pulvret var torkat. 

 ”För närvarande finns en brist på naturliga emulgeringsmedel, som kan användas för att stabilisera emulgerade livsmedel och för att skydda dem mot uttorkning, säger forskarna

”Pektin valdes som den andra stabilisatorn tillsammans med ärtproteinet, då det är en anjon polysackarid som redan idag används i stor utsträckning och därmed är en funktionell ingrediens i livsmedelsindustrin”.

Source: Food Chemistry
Volume 122, Pages 447–454
”Utilisation of pectin coating to enhance spray-dry stability of pea protein-stabilised oil-in-water emulsions”
Authors: A. Gharsallaoui, R. Saurel, O. Chambin, E. Cases, A. Voilley, P. Cayot

LÄS MER…

Pepsi och Cargill undersöker sötningsmedel baserade på havre och monation!

2010 april > måndag, april-26-2010

Ett nytt patent från Pepsi avslöjar att de utforskar nya källor, främst för att finna naturliga sötningsmedel som kan ersätta dagens omdiskuterade sötningskällor. Denna nya sötningskälla kommer från havre och monatin, ett naturligt ämne från en sydafrikansk växt.

Denna patentansökan visar att Pepsi har utvecklat en metod för att modifiera (alltså manipulera) havre med hjälp av enzymer som tillsammans skapar ett naturligt sötningsmedel.

Enligt ansökan är det havrebaserade sötningsmedlet: ”tillräckligt söt för att kunna användas som komplement eller ersättning för sötningsmedel såsom sackaros eller sackarossubstitut. Detta läggs till de redan vedertagna spannmålsbaserade livsmedelprodukterna”.

Patentet visar att havre hydrolyseras med ett enzym för att skapa ett mjöl som sedan torkas. Detta mjöl används sedan som ett sötningsmedel. Lämpliga råvaror till modifieringen anges vara hela havregryn, havremjöl, havregryn, delvis malet havre och havregryn.

Även livsmedelsjätten Cargill har lämnat in en ansökan om sötningsmedel, detta med specifika stereoisomerer av monatin, som är ett naturligt förekommande, högintensivt sötningsmedel som kan användas som bordsötningsmedel samt som sötning i livsmedel och drycker.

Till skillnad mot flera av dagens sötningsmedel, så har monatin ingen bitter metallisk, sur eller sammandragande eftersmak, hävdar Cargill.

”Monatin är ett naturligt förekommande, högintensivt sötningsmedel från Transvaal-regionen i Sydafrika. Monatin innehåller inga kolhydrater och nästan inga kalorier, till skillnad från sackaros eller andra näringshaltiga sötningsmedel, med lika stora sötma.”

FoodNavigator rapporterade nyligen att de förutspår stark tillväxt av naturlig sötning med växten Stevia, främst eftersom Stevia verkar närma sig ett godkännande från EU kommissionen. Marknadspriset för sukralos har minskat från nästan $ 350/kg 2005 till nästan $ 100/kg idag, vilket bara verkar vara början på sötningsmedlets dalande karriär som sötningsmedel.

Aspartam är fortfarande marknadsledande med cirka 44% av den globala marknaden för sötningsmedel, detta före sukralos på 17%, stevia med 14%, acesulfam K på 10% och cyklamat på 9%. 

Källa: FoodNavigator 

LÄS MER…

Stöd smörupproret, så att våra barn får mat som gör dem pigga, friska och starka!

2010 april > söndag, april-25-2010

Onyttan med kemiska margariner är väl kända, med en tillverkningsprocess och ingredienser som är under all kritik. Idag skrev Sanna Ehdin, om den föräldragrupp som har startat ”smörupproret”, detta med en önskan om bra mat till sina barn. Våra små barn ska växa, bli starka, friska och pigga, vilket med stor sannolikhet inte inkluderar en kost, rik på kemiska margariner. Med allt detta skräp som vi ger våra barn, så är deras små kroppar fulla med tillsatser, kemikalier och industriella produkter, för att inte tala om den näringsbrist som uppkommer till följd av den upphettade och varmhållen mat.

Smörupproret är ett rop på hjälp från denna lilla föräldragrupp i Kramfors, där Karin Lidén, som är ordförande i förening Kost och Näring (dietisternas förening) har förbjudit smör och bregott i deras skolor. Min största förhoppning är att detta är av ren okunnighet och att beslutet snart förändras, för det kan ju inte vara så att Karin och hennes kollegor vill att barnen i Kramfors ska äta mat som är ohälsosam, eller rent ut sagt en fara för deras hälsa?  

Läs artikeln om föräldragruppen och smörupproret: 
Sanna Ehdin´s blogg

Maila till Karin Liden och stöd denna insats, så att barnen i Kramfors får mat som gör dem pigga, friska och starka:
karin.liden@kramfors.se

Vill du läsa om hur man tillverkar margariner? Följ länkarna:
Det ohälsosamma margarinsnusket
Bregott vs Lätta

LÄS MER…

Aluminium, alkohol och andra kemikalier i deodoranter, hudvårdsprodukter och städartiklar!

2010 april > söndag, april-25-2010

Jag har skrivit många artiklar om dagens hudvårdsprodukter och dess påverkan hos människan, då vi exempelvis använder alkohol- och aluminiumbaserad deodorant, hudcremer med giftiga ämnen och solkrämer som har påvisats orsaka hudcancer, då de luckrar upp huden och ”släpper in” solens strålar. Ekologiska och helt naturliga hudvårdsprodukter är att rekommendera och mer om detta kan du läsa på mina ekosajter: Ekologiska Val och Ekologisk Mat

Kemiska och icke-ekologiska hudvårdsprodukter

Huden är vårt största organ och det är oerhört absorberande, vilket du märker när du smörjer in dig eller sprutar något på huden. Likväl som att den absorberar vatten, så absorberar den klor från vårt bad- och duschvatten, miljögifter från vår omgivning, alkohol från deodoranter samt aluminium och gifter från hudvårdsprodukter. Klor och flour tar över platsen från jod i sköldkörtelhormonet, vilket skapar hormonproblematik och lägre ATP-nivå (brist på energi). Detta är bara en av anledningarna till varför kloriserat vatten och flourtandkräm borde vara förbjudet.

Även parfymerat tvättmedel, sköljmedel och väldoftande kemiska städ- och hygienartiklar påverkas oss och så fort du känner lukten från din städspray, så är kemikalierna också inne i din kropp, detta via näsan. I näsan rensas luften via små hår, men de klarar inte allt vi andas in och andas du via munnen så uteblir denna rening helt. Vägen in genom näsan, är också det enda ställe i kroppen där passagen är fri och öppen ända upp till vår hjärna.

I dagens kläder finns teflon, vilket innebär att vi hela tiden utsätts för både teflon, färgämnen och miljögifter från bomullen och andra tygsorter. Samma sak gäller teflon som vi andas in vid stekning, bensin när vi tankar, målarfärg som avger gifter, golv med giftigt lim, metaller som finns i maten, tillsatser, kadmium från rötslammet på våra åkrar, antiobiotika i köttet vi äter, hormoner från uppfödningen som även påverkar oss samt genmanipulering som skapar oerhörd oreda enligt de forskningsstudier som genomförts.

Mänskliga studier på genmanipulerad soja

I en av de första studier som genomförts på människor, så påvisades fasansfulla biverkningar. Studien gällde sojaplantor som hade injecerats med gener från bekämpningsmedel, främst för att öka broduktionen av bekämpningsmedel i plantan. Stuiden visade att bekämpningsmedlets verkningsgrad blev långt mycket mer kraftfull i plantan än om den tillfördes utifrån vid besprutning, vilket självklart gör varan ogynnsamt för våra kroppar. Men det mest intressanta var att människorna i studien började tillverka bekämpningsmedel i sina egen tarmar, på ett sätt som visade att genen från växten, alltså gick över i råvaran och sedan stannade kvar i vår tarm.

PH-värde i kroppen, huden och hudvårdsprodukter

Det bör även påpekas att merparten av våra hudvårsprodukter har lägre PH än neutrala (7) såsom deodorant som ligger på PH 6 och då är för högt för hudens PH 5. När PH blir för högt, finns risk för bakterietilväxt, vilket kan motverkas med en sur eftertvätt som neutraliserar de ammoniaklika kväveföreningar som senare kan lukta.  Detta sänker även PH-värdet så att bakterietillväxten hämmas, eftersom hudens PH är cirka 5, medan vi i kroppen önskar PH 5-6 i munnen, PH 2-3 i magen och 6-7 i tarmen. Om PH-värdet är för högt i tarmen, kommer bakterihärdar att skapas även där, vilket kan orsaka candidatillväxt och autoimmuna tarmsjukdomar. Du märker direkt om kroppens PH är ur balans, då avföringen luktar sött, surt eller är halvsmält. Samma sak om du har problem med sura uppstötningar, svamp, avgiftningsproblem eller svamptillväxt.

Det mesta vi äter och gör är försurande, vilket ökar vikten av att tillföra saker som är neutrala eller uppbasande för oss, såsom naturliga mineraler (kalcium, magnesium) och sura livsmedel som vänds i kroppen och verkar basiska. Det är inte lätt att leva idag och tro mig, det kommer inte att bli lättare…

Reningsprocesser från kemikalier

Våra organ har det tufft med reningen som hela tiden går på högvarv och det faktum att vi som är vuxna idag, har växt upp under relativt hälosamma förhållanden, är en stor anledning till att våra kroppar klarar detta så bra som de gör. Att barnen som växer upp idag, inte har samma förutsättningar, är verkligen hjärtskärande, men kunskapen och intresset för detta ökar ständigt.

Naturlig kosmetika och ekologiska hudvårdsprodukter

Allt fler producenter satsar på giftfria- och alkoholfria produkter, som är baserade på naturliga råvaror och sunda tillverkningsprocesser. Visst kostar det ett par kronor extra, men det finns inga andra alternativ, om du vill hålla hela vägen. I dagens naturliga kosmetika använder man det sammandragande, naturliga ämnet farnesol, salter, alun eller avkok från växter med ihopdragande garvämnen, medan det i ”vanliga” deodoranter, ingår triklosan och silver som verkar bakteriedödande. Även här har vi en problematik, eftersom alla bakterier har olika funktioner, och när vi mixtrar med detta, uppstår också problem i bakteriefloran. Svanenmärkta deodoranter är helt fria från triklosan, silver och parabener, då även i förpackningens plast.

Deodoranter och reningsssystemet

Deodoranter är ett exempel, där vi tidigare har blivit lärda att det är viktigt att ha deo på sig varje dag. Det faktum att deo är full av alkohol har sällan noterats och dagens forskning visar att denna alkohol går raka vägen ut i blodsystemet, på samma sätt som när små barn spritas på händerna på förskolan och skolan. Tänk de små barn, som spritas och får ut sprit i kroppen på daglig basis, och att deras outvecklade organ skall ta omhand detta samtidigt som de har fullt upp med att rena de små  kropparna från alla tillsatser och miljögifter som tillförs i en normal livsstil.

Hur fungerar en deodorant?

Deodorant motverka kroppslukter på mekanisk väg, genom att svettbildningen blockeras av antiperspiranter och aluminiumsalt som täpper till svettkörtlarna. Faktum är att kroppens reningssystem till stor del avsöndrar gifter och slagg via svettkörlarna, vilket alltså minskar avgiftningen och reningen i kroppens lymfsystem. Just i armhålan tar kroppen upp ämnen extra lätt, särskilt efter rakning, då huden har skadats lätt. Deodoranten hindrar svetten från att tränga ut genom svettkörtlarna och innehåller dessutom alkohol och parfym. Om du sprayar deon så påverkar det även annan hud, runt omkring men just spraydeo kan vara bättre eftersom salterna inte behöver lösas i alkohol när de ingår i torkad, finkornig spray. Inandningens påverkan från sprayen har diskuterats eftersom det rapporterats att flera barn har behövs intensivvård efter att ha inandats deodorantspray.

Aliminium och kemikalier i deodorant

Aluminiumet i deodoranterna är en form av aliminiumklorid, som har en sammandragande effekt och alltså täpper till svettkörtelns gångar. Det har diskuterats om deodoranter kan orsaka bröstcancer, vilket jag inte har sett studier på. Däremot, så har det kommit ett par studier som visar på ökat cancerrisk på grund av alkohol och aliminiumtillförseln. Oavsett, så är det mest påtagliga i detta, den påverkan som sker på reningssystemet, och som är mindre gynnsamt för både rening, återhämtning och kroppens övriga funktioner. Deodoranter som innehåller kvicksilver, krom och bly är de mest påverkande för både oss och vår natur, men även silver, tenn och zink påverkar i stor grad.

Reningssystemet – utrensningssystemet

Kroppen behöver rensa ut slagg och gifter via två olika system, det ena passerar ut genom urinen medan det andra består av lymfkörtlar som svettas ut kroppens skräp. Vi utrensningen och transpiration, avlägsnar över 50% av de ogynnsamma ämnen som vi får i oss. Om dessa reningssystem ej fungerar, så kommer kroppens system bli mer belastat och sannolikt ökar risker för sjukdom, reningsproblematik och att hålla sig pigg och frisk.

Ekologiska och naturliga deodoranter och hudvårdsprodukter

Idag finns aloe vera-baserade deodoranter, saltstenar som du kan köpa på hälsokosten (helt naturliga och billiga, baserade på salt) samt deodoranter från flera stora märken som örtekram, Face Sthlm och kung markatta. Lukterna kan motverkas med eteriska oljor, som inte påverkar kroppen negativt, istället för en uttorkande alkoholbaserad parfymering.

Idag finns siffor på att 89% av sveriges kvinnor använder deodorant, detta som en del av alla andra produkter som också tillför gifter, alkohol och som täpper till och orsakar problem. Förr i tiden, så fasade man för deodoranten, eftersom det ansågs farligt att hejda utsvettningen då den istället skulle gå innåt. Idag opereras till och med svettkörtlarna bort, vilket kan ha förödande effekter på kroppens reningssystem. 
 
Naturliga tips för problem med svettning

Om du svettas mycket eller luktar illa, så är det sannolikt på grund av ett stort utrensningsbehov. Du kan behöva rena kroppen genom sund kost, utrensande örter och framförallt, en frånvaro från gifter och andra tillsatser. Om du behöver rena kroppen, så kan du prova svettdrivande teer, baserade på kamomill, och fläder eller äta en detoxande kosthållning. Handsvett avhjälps enklast genom att badda händerna med lindbarks- eller linfröslem. Svett från armhålan kan förbättras om du minskar ditt intag av industriellt salt eller med te kokat på neutraliserande smultronrötter. Byt till en tvål med negativa joner och/eller som är fri från uttorkande parfym. 

Motverka fotsvett och svamp på naturlig väg

Fotsvetten är dessutom ett tecken på fungerande utrensning men om den luktar jäst, så beror det på för stort intag av vetebaserat och jäst bröd. Du bör minska eller helt utesluta veteprodukter om du har probem med fotsvett. Om detta övergår till svamp, så har du sannolikt ett utrensningsproblem samt för högt intag av socker i din kost. Minska på sockret och rensa ut svampen med papayakärnor eller grapefruktkärneextrakt som är bra både mot candida (svamp) och parasiter. Öka även intaget av matsmältningsexnzymer, så du lättare kan smälta maten du äter. 

LÄS MER…

Autism kan kopplas till vacciner med celler från aborterade spädbarn!

2010 april > söndag, april-25-2010

En ny studie som genomfördes av det amerikanska naturvårdsverket visar ett samband mellan autism och det faktum att man använder celler från spädbarn som dött i missfall.

Studien¨publicerades i februari i magazinet ”Environmental Science & Technology”, och bekräftar att det skedde en viktig förändring år 1988 i uppkomsten av autism hos barn.

”Även om debatten fortsätter gällande vilken typ av autism som ökar, så är denna ökning  verklig och påverkan från exogena miljöpåverkande faktorer finns” enligt studien.

1988 års datum är betydande då det var då som den rådgivande kommittén för Immunization Practices lade till en andra dos av MPR-vaccinet i sina rekommendationer, detta vaccin som innehåller fosterceller från aborterade spädbarn. Studien fann två andra tidpunkter som är av vikt: 1981, två år efter MMRII godkändes i USA och vaccinering med fosterceller påbörjades, och 1995, då SCPI visar att vattkoppsvaccin med aborterade celler godkändes.

SCPI kommer att presentera sina studier på International Society for Autism forskning i maj 2010.

Läs hela artikeln: www.LifeNews.com

LÄS MER…

Multivitaminer och bröstcancer-risk, debattartikel av Peter Wilhelmsson, Näringsmedicinare på IFM kliniken

2010 april > söndag, april-25-2010

Det har varit en del mediauppståndelse kring den svenska studie som presenterades i tidskriften ”American Journal of Clinical Nutrition”, 24/3 2010. Studien heter ”Multivitamin use and breast cancer incidence in a prospective cohort of Swedish women”.

Det blev stora rubriker i vissa tidningar om hur kvinnor som intog multivitaminer hade ökat risken för bröstcancer. Detta har gjort att många kvinnor har blivit tveksamma till att fortsätta med att inta sina multivitaminer.  Det finns en hel del brister i studien samt rapporteringen av studiens resultat. Läs forskningshänvisningar och utvärdering från en av Sveriges främsta sakkunniga inom näringsmedicin, Peter Wilhelmsson.

LÄS MER…

Enzymer och dess påverkan vid ADHD, astma, pollenallergi och matsmältningsproblem!

2010 april > lördag, april-24-2010

Jag har precis postat en artikel som tar upp allt som kan tänkas vara av intresse inom ämnet, enzymer. Du kan läsa om enzymer i kroppen, hur enzymerna tillverkas, hur du arbetar i kroppen samt vad som sker vid enzymbrist. Du kan även lära dig om gallsten, triglycerider i blodet, hur enzymer kan påverka och förbättra IBS, vid läckande tarm, ADHD, pollenallergi och astma.  Läs mer via länken: Allt om enzymer

LÄS MER…

Omega 3-fettsyror och konvertering mellan långkedjade och kortkedjade fettsyror!

2010 april > lördag, april-24-2010

Läs min senaste artikel på Kostkoll, där jag slår hål på myten om att kortkedjade fettsyror från fisk skulle vara bättre än långkedjade fettsyror från växtriket… Precis som vid sköldkörtelproblematik, så är det snarare ett konverteringsproblem, än en oförmåga att konvertera fettsyrorna. Läs Omega 3-artikeln här: Kostkoll

LÄS MER…

Omega 3 och glukosamin för minskad artros

2010 april > fredag, april-23-2010

Fördelarna med glukosamin och omega-3 blir allt tydligare inom dagens forskning. Då befolkningens ålder ökar, ökar även diagnosen för artros och idag lider över 20 miljoner amerikaner av sjukdomen. Det rapporteras att det är den mest vanliga orsaken till sjukskrivning hos den amerikanska befolkningen, näst efter ischemisk hjärtsjukdom. 

Artros är därmed en stor orsak till arbetsoförmåga hos män som fyllt 50 år, vilket enligt Center for Disease Control, ger direkta och indirekta kostnader på närmare 90.000.000.000 dollar, vilket är en gigantisk summa. På andra håll är siffrorna lika oroväckande, med cirka sju miljoner människor som insjuknat i artros bara i Storbritannien, då med långsiktiga hälsoproblem i samband med artrit.

Farmaceutiska lösningar inkluderar icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel (NSAID), som av många ses som en daglig nödvändighet för att kontrollera smärtorna samt för att ge insjuknade människor möjlighet till att utföra sina dagliga aktiviteter. NSAID, som är bland de vanligaste receptbelagda läkemedel vi har i världen, har samband med gastrointestinal toxicitet, förhöjt blodtryck och ökad risk för hjärt-kärlsjukdom.

Det som alltså rekommenderas istället är glukosamin och kondroitinsulfat samt omega 3 som är känt för sina kardiovaskulära fördelar.

Läs gärna studierna om omega 3 och glukosamin i samband med artrit i länkarna nedan: 

För att läsa den första delen av denna serie, Glukosamin marknaden är moget:
http://www.nutraingredients.com/Industry/Glucosamine-market-reaching-maturity

För att läsa den andra delen av denna serie, Supply: Gå med i luckorna glukosamin leverans:
http://www.nutraingredients.com/Industry/Supply-joining-the-glucosamine-supply-gaps

LÄS MER…

Nappavvänjning – Tips för barn som ska sluta använda napp!

2010 april > fredag, april-23-2010

Jag får ofta frågor angående nappavvänjning, vilket kan vara mindre lätt om ett barn har vant sig vid nappen eller snuttefilten när det är ledset, skall sova eller behöver lugn.

Om ett barn fortfarande använder napp trots att det har blivit stort, så är detta sannolikt förknippat med en vana och psykisk inställning, snarare än behovet av just nappen. Vanor kan brytas på flera olika sätt, i detta fall, kanske genom att barnet får ge bort napparna till någon som de tycker om eller kasta dem i en nappkasningsprocess. På Liseberg har de gjort en rolig grej av detta, där barnen får kasta in sina nappar till julutställningens alla tomtar för att sedan få en liten present. Jag tror, att oavsett på vilket sätt, ändå göra det till en positiv och rolig ritual, snarare än en traumatisk kamp. Ett annat sätt som många använder är att låta nappen ligga i en varm miljö, såsom i en sommarvarm bil, eftersom det lite varma gummit inte alls är särskilt tilltalande för barnet. Detta bör dock bara göras vid ett tillfälle, för det är inte hälsosamt med ämnen som frisätts från plast vid värme.

Ofta är nappanvändande förknippat med ett stort fokus på tröstande samt väl utvecklade sugreflexerna. Sugreflexerna bör minskas när ett barn får tänder och börjar att tugga, så man kan i princip säga att tuggandet ersätter stora delar av sugreflexen… Om barnet äter mycket lättsmält mat såsom mos, överkokt pasta, vitt bröd m.m. som inte kräver det tuggande som fiberrik, fullkornsrik och hårdsmält mat gör, så skulle jag öka intaget av mat som istället behöver tuggas ordentligt… Detta tillsammans med att ta bort alla former av pipmuggar, sugrör eller läskeflaskor som gör att barnet snarare suger ur drycken eller suger på flaskan istället för att dricka på vanligt vis.  

Om det är en psykologisk problematik där nappen fungerar som en form av tröst, så kan det vara bra att tala med barnet om detta. Att berätta att det är okej att vara ledsen och att mamma/pappa finns där hela tiden, så att barnet känner att en napp faktiskt inte behövs. Vi förknippar mycket med negativa känslor och likväl som en napp kan trösta ett litet barn, så kan vi vuxna använda socker, alkohol, rökning eller liknande för samma ändamål.
 
En sak som bör tänkas på är att man som mamma eller pappa aldrig bör ge barnet sockerrika saker som varken belöning eller för att ersätta nappen när barnet är ledset. Sockret kan aktivera belöningssystemet och/eller öka insulinpåslaget, som i sin tur ökad kortisolpåslaget (för att skydda kärlväggarna) vilket ger en avdomnad känsla som barnet kan vänja sig vid och som senare kan övergå till tröstätande och bedövande med mat, socker eller liknande.

Det var mina tankar kring nappavvänjning… men som sagt… detta beror självklart på hur barnet fungerar och har blivit uppfostrat. Sannolikt, så vet föräldrarna bäst hur barnet reagerar och hur de ska lirka sig fria från nappen. Det viktigaste är att inte ersätta nappen med andra saker som skapar nya vanor, såsom alltså socker eller snuttefiltar eller liknande.

LÄS MER…

Läkare ska utbildas inom strålning och risker med röntgenstrålning!

2010 april > fredag, april-23-2010

Idag skriver Dagens medicin att Karolinska Universitetssjukhuset har fått kritk och hot om vite, då endast 1 av 20 läkare har utbildning inom strålskydd. Detta är en på tok för låg siffra och i kommentarerna kan man läsa följande:

”Vi sköterskor har en tre år lång specialistutbildning med fördjupning i strålningsfysik, strålningsbiologi och radiografisk metodik.”

”Av 5 och ett halvt års grundutbildning får läkarstudenterna ca 1 veckas röntgenutbildning. Det är alldeles för dåligt och motsvarar inte framtidens krav på moderna läkare!”

Ja, skulle vara intressant att se hur många som har utbildning inom hälsa, kost och fysisk motion, alltså förutom de två veckor som de läser under utbildningen. I ett annat inlägg som tar upp Socialstyrelsens kritik mot Annika Dahlqvist, så står det såhär:

”De råd man får hos en vanlig läkare på Vårdcentralen, är att man måste gå ned i vikt.
Om man frågar hur det ska gå till så är svaret i bästa fall en axelryckning.
Eftersom jag fortfarande är i behov av desa läkare på VC och på andra ställen, föredrar jag att vara anonym. Efterslängar är inte så ovanliga om man inte borstar läkarna på ryggen. För att uttrycka sig snällt.”

Källa: Dagens medicin.se

LÄS MER…

Så här tillverkas och funkar hormoner och enzymer!

2010 april > torsdag, april-22-2010

Många mailar mig och frågar vad hormoner egentligen är, så här kommer en kort förklaring. Hormoner tillverkas av endokrina körtlar utav proteiner och detta omnämns som det endokrina systemet (endokrinologi är detsamma som läran om hormoner). Hormonerna är detsamma som signalämnen, som kommunicerar med kroppens celler och som kan styra om cellernas processer ska ökas eller minskas.

Ett av våra hormon som styr cellens metabolism är sköldkörtelhormonet, som består av tyrosin (T) som binder upp 1 eller 2 jodatomer så att det skapas ett T1 eller T2 -hormon som sedan går ihop till T3 (T1 + T2) eller T4 (T2 +T2). T4 konverteras sedan till T3 med hjälp av selen. Läs mer om detta via denna länk: http://www.kostkoll.se/blog.php?bid=419

Varje hormon påverkar specifika celltyper, där hormonerna ”fångas upp” av receptorer i cellens membran (skal som omges med ett tunt fettlager och glukos). Hormonerna transporteras främst via blodet och väl inne i cellen så sätter hormonet igång de funktioner som cellen är programmerad för att utföra. Materialet till hormonerna består av protein som tillsammans med enzymerna, styr kroppens olika funkioner. Hormonerna är således oerhört viktiga och hormonbrister kan innebära oerhörda störningar i våra kroppsfunktioner.  
​Hormonerna tillverkas som sagt av kroppens endokrina körtlar, där sköldkörteln, bukspottkörteln, hypofysen, njurarna, binjurarna, hjärnan samt fortplantningsorganen (äggstockarna, testiklarna) ingår. Dessa tillverkar och släpper ut hormonerna i blodet, vilket sedan verkar tillsammans med enzymer, för exempelvis vår ämnesomsättning, muskeltillväxt, tillväxt samt tillverkning av förstadie till kortisol, adrenalin och noradrenalin (DHEA som tillverkas från binjurarebarken och testiklarna) Läs mer om detta på: www.friskabarn.se

Enzymer finns i munnens saliv (amylas), i magen (pepsin för proteinnedbrytning), som insulin för nedbrutning av socker (sprutas från bukspottkörteln vid upptag i tarmen) samt för att bryta ner matens fett som har finfördelats av gallan. Magsäckens hormoner reglerar tillverkningen av magsyran, och även Vitamin D räknas till livsnädvändiga hormon, eftersom det produceras i huden, från solens strålar (om strålarna står över vissa grader, såsom mellan vår- och höstdagjämning). Läs mer om detta via följande länk: http://www.kostkoll.se/blog.php?bid=418

LÄS MER…

1 2 3 8
109 st på 8 sidor
FörstaSista